Det förekommer cookies på petratungarden.se. Genom att fortsätta läsa på petratungarden.se godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

19:42 | februari 20, 2019

Unboxing med mig och Sara!

 


Minns ni när jag och Sara spelade in massa filmer för Refunder?
Nu är första avsnittet här! I första avsnittet har överraskat varandra med beställningar från några av Refunders 1000 anslutna butiker. Se Saras första bebispresenter, lyssna på haggans bästa stylingtips, se vad som får mig att skrika av glädje och för gudskull missa inte när jag sjunger karaoke till Tina Turner. Även Puck blir bortskämd med soliga presenter.

Vill ni se hela filmen?

KLART NI VILL! Då klickar ni här och scrollar längst ner på sidan! 

Okej, nu till de bästa av allt! I slutet på varje avsnitt kommer ni kunna kamma hem presentkort. Den här gången tävlar Refunder ut 5000 kronor till någon av er på Babyshop och 5000 kronor till någon av er på CDON! Där den grymma selfielampa jag får i avsnittet kommer ifrån!

Hur ni tävlar? Det tar en sekund! Klicka här!

A dream come true.

4 kommentarer



09:40 | februari 20, 2019

Äntligen! Vinnaren i tävlingen!

8848 skidklader dam

Åh, fy fan jag mådde så illa igår att jag höll på att stryka med. Herregud, jag är inte skapad för att må pyton, vill lägga mig ner och gråta varje gång. Jag vet, det låter så ynkligt men det är verkligen min svaga punkt. Jag har inte en bulle i ugnen som man kanske kan tro, utan måste fått i mig något. Så knäppt nu när man börjar komma upp i åren, så fort man har ett symtom som liknar ett gravidbeteende får man frågan. Men nu har vi avklarat det ; )

Det började redan på träningen igår morse sedan fortlöpte det hela dagen, kunde inte få i mig en matbit på hela dagen. Och det händer aldrig, haha. Min mage driver något form av andra världskrig. Först trodde jag att sprungit in i den berömda vinterkräksjukan, men då borde jag ju vara helt utslagen vid det här laget, så måste vara något jag fått i mig.

Halvsov från 17.30 tills halv åtta imorse, trots att jag hade massa jobb och deadlines. Det gick inte. Idag känns det lite bättre, men det hänger fortfarande ett illamående över mig som ett aggressivt litet åskmoln. Har flera samarbeten som ska skrivas rent, så kommer nog spendera större delen av dagen hemma.

Anyway, nu till något betydligt festligare!

Jag har läst igenom alla era 246 bidrag! OMG! Skrattade så jag grät, ni har varit med om en hel del knäppa saker. Men tillslut lyckades jag komma fram till en vinnare.

Vinnaren i 8848 tävlingen är: Emilia!

Med tanke på vinsten i denna tävling önskar jag att min berättelse kunde relateras till skidsporten. Tyvärr har mina år i slalombacken varit lugna, sansade och spenderats mest på after skin… detta lär väl ändras till nästa skidtillfälle bara för det hehe.

Åter till ämnet på mitt mest actionfyllda minne… Med tanke på den hästtjej jag är och har varit får det bli en historia därifrån.

Den historia jag tänkte berätta gäller en hästtävling där jag hade med mig min käre far som hjälp och stöd. Vi hade bilat cirka 6timmar från Sundsvall ner till södra Sverige för en tävling. Bara det faktum att pappa var med och inte mamma hade redan innan gett mig magsår. Hur skulle detta gå??

Väl på plats fixade jag iordning mig och hästen och sa till pappa att han kunde möta upp mig om en kvart i ridhuset, där jag skulle värma upp. Tiden gick och pappa dök aldrig upp, aja tänkte jag. Jag får lösa detta själv.

Nästa man på tur in på tävlingsbanan var jag och fortfarande skymtade jag ingen pappabaloo.

Red in, och skulle börja hoppa. Men från ingenstans får min häst en flipp, stegrar, skenar, försöker slänga av mig. Efter mycket tjafs kommer vi över de tre första hinderna på banan, men sen är olyckan framme. Jag blir avslängd och flyger in i sargen. Slår huvudet och tappar medvetandet. Nästa gång jag vaknar upp är i ambulansen. Fortfarande ingen pappabaloo. Kommer ihåg att jag tänkte att han nog var med hästen och möter upp mig senare på sjukhuset.
Nej nej, ack så fel jag hade. Kommer till sjukhuset och efter observation och dom är redo att släppa mig så frågar dom efter närmaste anhörig. Varpå jag svarar jag men det är ju min pappa som är med mig. Han borde vara här nånstans. Dom skakade på huvudet och sa att ne du kom in själv och vi har inte haft kontakt med någon anhörig till dig.

Dra mig baklänges på en skoter i motvind (som vi säger i norr) pappabaloo har under dessa nu tre timmar?!?!? suttit i bilen och somnat och glömt bort tiden. Han har alltså lovat att komma om en kvart, men blir istället väckt av tävlingsarrangörer som meddelar att hans dotter slängdes av hästen, ligger på sjukhus, har åkt in med ambulans och hon försöker få kontakt med dig.
Förklaringen vi har fått efter, är inte mer än jag ”skulle bara” ta en liten nap. Jag kan meddela att det var första och sista gången jag åkte själv med min pappa på en tävling. Men jag älskar honom lika mycket för det idag ändå haha..

Skidutrustningen som kan vinnas i denna väldigt generösa tävling, skulle sitta perfekt nu i vår, då en skidresa till dom svenska fjällen väntas. Det faktum att man idag är student, gör tävlingen ännu mera attraktiv…

Allt gott!

/Emilia

Grattis till skidstället snyggo! Jag ska styra upp massa fler roliga tävlingar till er, det är ni värda världens bästa läsare!

Har ni någon önskemål? Vad vill ni vinna så ska vi se vad jag kan skrapa fram?

2 kommentarer



08:23 | februari 19, 2019

Vädersnack och personligheter

Petra Tungarden Blogg

Kjol Whyred, Skjorta Isabel Marant, Halsband Safira. 

God morgon mina favoriter!

Jag sitter och försöker vakna till liv eller har ansträngt mig att sitta upp i en timme, men blir inte piggare för det, gäspar så man ser ner i magsäcken. Ska gå och straffspola ansiktet i iskalltvatten. Blä, om femtio minuter ska jag stå nere i källaren på Kampsportslabbet och lyfta skrot, hyfsat osugen på den aktiviteten idag. Är på riktigt myshumör, har söndagsfeeling i hela kroppen. Hade velat sjukanmäla mig från allt som heter ansvar, bädda ner mig i sängen med Puck och bara mysa hela dagen, haha goalz. Man kan ju drömma så här på morgonkvisten. Jag blir nog svinpigg när jag traskar genom mordor på vägen dit, måste nog bara få en nypa luft. Så fort man kommer utanför dörren så tycker jag att man får sig en redbull kick.

Idag är det verkligen grått i Stockholm, det är som att döden är här på visit och spanar in läget och målar allting svart med sin framfart. Det är verkligen stor skillnad på hur man uppfattar en stad beroende på väderleken. Hade man kommit i söndags, som turist, hade man tyckt Stockholm var life, idag not so much. När jag var i Berlin var det så här grått i fyra dagar. Det ösregnade, vinden örfilade en i ansiktet och folk såg allmänt deprimerade ut, om man ens såg ett ansikte skymta fram under alla paraplyer. Därför tänker jag att Berlin är svindeppigt och jublar inte alls när folk föreslagit att vi ska åka dit. Men jag måste såklart ge staden en ny chans att visa upp sig från sin bästa sida.

Men gud vädret är ju precis som människor. Hur många gånger har man inte sprungit in i ett åskväder med blixtar och dunder som man helst undviker, men sedan en dag är molnen som bortblåsta och solen tittar fram och man får en helt ny uppfattning.

Åh, herregud vad flummigt det här blev! Det jag egentligen skulle skriva var att vad mycket gladare jag blir av att klä mig i färg! Har verkligen ansträngt mig senaste tiden för att se ut som en smällkaramell – och känner att det nog smittats av sig på humöret, lite iallafall. Därför ska jag se ut som någon spytt ett riotåg på mig idag.

Puss och hej! Vi hörs sen! Vid lunch kommer vinnaren i 8848-tävlingen <3

Petra Tungarden Blogg-4 Petra Tungarden Blogg-5  Petra Tungarden Blogg-2

Foto: Angelica Picture

4 kommentarer



08:21 | februari 18, 2019

Weekly Plans


God morgon favoriter!

Usch, den här natten var jobbig. Puck har hostat hysterisk hela natten, nästan så det lät som att hon höll på att kvävas. Så vid 03.30 bokade jag första bästa veterinärtid på FirstVet vid 07.15. Det var svårt att avgöra om hon satt något i fel strupe eller fått hosta. Var så orolig att hon inte fick någon luft så legat halvvaken hela natten och klappat på henne. Men vid 06.00 avtog hostan och nu är hon precis som vanligt. Jag hoppas att något bara hamnat i fel strupe och att det inte det är kennelhosta. Måste bara slå ett slag för FirstVet, visste att det fanns en app och googlade mig fram. Facetimade med en riktigt proffsig, men samtidigt varm och omtänksam veterinär. Hon får tio poäng.

Anyway, nu ligger hon och dunar i mitt knä – jag håller alla tummar och tår för att hon är ok. Ska vi kika på veckan? Har en riktigt soft vecka framför mig, där det finns gott om tid för träning och bloggen. Riktigt drömmig, ska försöka hålla det här så här tomt och bara ta veckan som den kommer.

Måndag: Frukostmöte med Her Hour. Heldag på NO18 och därefter ska jag bränna av ett pass på Sturebadet. Ikväll ska jag plåta ett samarbete.

Tisdag: PT-pass med Fannie Redman. Bestämt mig för att börja köra med styrketräning. Häng på kontoret. När klockan slår två ska jag på en lyxig ansiktsbehandling hos Maria på Sthlm Beauty och på kvällen ska jag och Mathilda köra Kampsport.

Onsdag: Morgonpass på Kampis. På lunchen får jag nya fransar och därefter ska jag kika på höstens kollektioner på presskontoret Patriksson PR. Till aftonen vankas det ”inspirationsmiddag” med Limpan och Carro. Haha, vi ska äntligen ta tag i våra Tony Robbins bekännelser.

Torsdag: Meditationsmorgon som Forni bjudit in till. Därefter ska jag och Carro köra en inredningsrunda deluxe och leta rekvisita och dekor till ett kommande jobb.

Fredag: Plåta med Angelica. Och aw med Team Forni och Her Hour.

Amen, löjligt peppad på den här underbara veckan!

8 kommentarer




10:16 | februari 17, 2019

Jag ska bli gudmor!

Gudmor

På alla hjärtans dag hade Forni bjudit ut mig på kärlekslunch på Sturehof. Och direkt när jag slog mig ner, lös hon upp med universums gladaste leende och drog upp påsen vid sidan om henne. Jag hade ingen aning om vad som gömdes sig i den lilla påsen.

gudmor

Det var en bok, glitter, klubbor och massa annat skoj.

gudmor

Forni sa åt mig att öppna boken – och där låg ett meddelande från den lilla (eller numera stora!) 160 grams köttlimpan som bakas i magen. Tänk att den lilla krabaten nu börjar närma sig 20 cm strecket. Det är liksom två cola light burkar som flyter runt där i kistan. Kan inte fattas att mitt gudbarn bakas i min bästis mage. Kommer man någonsin förstå det?

gudmor

Sedan fick jag mitt alldeles egna ”Love Actually” moment! Håll i er! Blev så glad att jag hoppade över sidor och var tvungen att börja om för ens kunna ta in vad det stod.

För att ni ska förstå könsfestkonceptet så har jag mer eller mindre hetsat Forni och Damon att jag och Markus ska styra århundrades könsfest. Vad är då en könsfest? Min kusins kompisgäng har alltid anordnat tillställningar där gudmor/gudfar eller annan rolig kreativ prick får en lapp med barnets kön, utan att föräldrarna tagit del av informationen. Sedan ställer man till med ett kalas och bjuder in de närmsta och sedan kan man på olika vis: könstårta, ballonger, vengaler etc.

Haha, kolla på den här filmen: Best of 2017 baby gender reveal. 

gudmor

gudmor

gudmor
Åh, blev så rörd. Wow, så stort! Jag ska lära lilla livet allt jag kan och när dina föräldrar inte lyssnar eller förstår ska jag alltid finnas där, det lovar jag. Sedan ska du och jag hitta på massa roliga äventyr, utan mamma och pappa. Och du ska alltid få den finaste presenten av mig.

Men framför allt ska jag ge dig så mycket kärlek att hälften vore nog.

Längtar tills du gör entré i våra liv, livet kommer aldrig bli desamma. För jag vet att du är en speciell liten jävel som lurar därinne.

Älskar er!

7 kommentarer