13:34 | juni 29, 2018
Första dagen i Camogli!
Igår kom vi fram till Camogli, var nästan tvungen att nypa mig i armen – finns det sådana här ställen på riktigt. Det är så overkligt som att tiden stått stilla.
Jag hade lycktas hitta ett riktigt kap på booking, en liten lägenhet som är belägen mitt i hamnen för en riktigt bra slant. Tror vi betalar 4000 för tre nätter. Vi bokade boendet bara för någon vecka sedan, så det finns säkert betydligt bättre deals och val om man är ute i god tid.
Hann med en lunch innan vi slog oss ner på beachen.
Efter en liten eftermiddagsnap och bloggande svidade jag om till nya favoritklänningen från Ganni, finns här klick.
Såklart till semesterns mest använda sko, Fornis sandal för flattered. De nya modellerna i skinn är så tjusiga. Vet inte hur många komplimanger jag fått för dem.
Dinner with a view!
Slickade fatet med förrätten som jag och Lorpan delade. Pasta som badar i hemmagjord pesto eller som italienarna säger: ”Trofie al pesto”. Avslutade middag med grillad tonfisk och smörstekt potatis innan vi traskade hem längst hamnen.
Det är så enkelt att ta sig mellan hamnstäderna längst kusten. Imorse hoppade vi på tåget i 4 minuter som tog oss till Santa Margherita/Portofino sedan hoppade vi in i en taxi som tog 10 min till Capo Nord där vi spenderar dagen.
06:30 | juni 29, 2018
Time to take a swim!
Invigde den här blåsan från Scampi härom dagen, den kommer även i en snygg beige. De har verkligen gjort en helomvändning från att ha riktat sig till ett lite äldre klienter till att dundra ut snygga badplagg som faller mig helt i smaken. Det här är helt klart min favorit ur senaste kollektionen.
Är ni på jakt efter baddräkter till semestern så gjorde jag ett kollage för någon vecka sedan – ni hittar massa snygga badkläder här.
Nu ska jag slänga på mig ovannämnda stass och hoppa på båten till Capo Nord, som ni tipsade mig om! Vi hörs mer i eftermiddag gullisar!
20:00 | juni 28, 2018
Semestermode: 3 looks att sno rakt av!
Nedräkningen har börjat vissa har redan dragit iväg medan andra stannar i stan. Oavsett vad så har jag fått så många frågor om jag kan tipsa om snygga looks inför den stundande sommaren. Här är tre looks jag själv skulle vilja kopiera och bära på semestern.
Rivieran
1. Väska, Prada 2. Klänning, Ganni 3. Solglasögon, Le Specs 4. Klackskor, Miu Miu 5. Halsband, Alighieri 6. Parfym, Gucci
New York
1. Halsband, Natasha Schweitzer 2. Blus, Ganni 3. Solglasögon, Gucci 4. Väska, ATP Atelier 5. Klackskor, &Other stories 6. Kjol, Sacai
Italien
1. Solglasögon, Gucci 2. Väska, Gucci 3. Läppstift, YSL 4. Klänning, Topshop 5. Sandaler, Mango
18:25 | juni 28, 2018
Mina jobb genom åren: Säljare på PC-City, Barnflicka, Servitris, Doftexpert och Butiksbiträde.
Idag checkade vi ut från paradiset, därav den uteblivna bloggningen. Det väntar brutala bildregn de kommande dagarna. Gänget satte sig på ett plan hem till Stockholm, medan jag och Lorpan fortsatte vår semester till Camogli (som en av er läsare tipsade om). Nu har vi precis checkat in i vår lilla spartanska lägenhet belägen mitt i hamnen. Ikväll stannar vi nog här på plats och imorgon bär det av till Portofino. Det går en båt precis utanför vårt port som tar oss hela väggen fram till hamnen.
Men först avverkar vi en fråga till från frågestunden.
Vad har du haft för jobb genom åren? Alltså inte Metro, Bubbleroom och bloggen utan vanliga jobb? Vad var roligast?
Jag har alltid älskat känslan av att stå på egna ben, för mig har det aldrig varit någon uppoffring. Jag har för det mesta tyckt att det varit roligt och socialt. Till skillnad från min lillebror som våndas över att behöva sitta i kassan på Tempo.
Jag började sommarjobba redan som 13 åring på en familjeväns restaurang. Njöt varenda sekund av att få vara en del av vuxenvärlden. Mellan serveringarna, plockandet av disk, chokladbollasbakande, äggskalande och mjölkskummande så skvallrades det om fester, galna sexlekar och knäppa upptåg med min blonda äldre kollega Moa som var byxmyndig och hade en fetisch för minst sagt speciella killar och den blonda kocken Calle som var trött på sin flickvän, rökte för mycket på baksidan och nog var närmare 30.
Jag var anställd där i flera år och jobbade både extra och på sommarloven. I slutet hade jag sett till att de nästan bara anställt mina vänner. Charlotte och jag började varje morgon med att göra våfflor, fritera pommesfrites och nalla ur skagenröraburken (även fast man inte fick). Vi drack också läsk efter stängning trots att det var strängt förbjudet, varje klunk skulle nämligen dras av på lönen och tydligt skrivas upp på det lilla trasiga blocket i köket. Höjdpunkterna var att få mingla med stamgästerna och nyfikna turister som ville fynda Gustavsbergsporslin till en snällare prislapp. Än idag kan jag heja på folk jag ser på stan som var stamgäster och inser ganska snabbt att de inte har någon aning om vem tusan jag är, det var ju så längesedan jag serverade dem latte.
Efter gymnasiet reste jag en sväng till Thailand i någon månad innan jag kom hem och var arbetslös under två månader. Sedan jag fick jag tre jobb på en och samma gång och slet som ett djur. Serverade berusade anställda på julgalan ute i Nacka Strand med en skrikandes E-type på scen, zickzackade mig fram genom börlande människor som gjorde allt i sin makt för att ruinera sina arbetsgivare genom att hiva i sig öl och jäger, blev en jävel på att slå in paket, främst då parfymer, på Åhléns doftavdelning precis i entrén och hjälpte folk hitta rätt jeans på PUB. En period jobbade jag även extra på helgerna på NK Fashion and Denim trots att jag redan hade ett annat jobb måndag till fredag. Min bästa kompis skulle plugga i Santa Barbara ett år och ville inte bli av med den drömanställningen. Alla dessa bakfyllor som jag genomlidit på deras toaletter. Det fanns en extra stor handikappstoalett om man gick genom hela planet där jag ibland spenderade mina lunchraster sovandes på golvet för att orka med de sista timmarna pigg och alert.
Senare fick jag ett infall och sökte jobb som kassapersonal på PC-city i Sickla. Under intervjun charmade jag tydligen byxorna av chefen och trots att jag svarade fel på varenda fråga om teknik tyckte de att jag istället skulle bli säljare. Det var jag och tio killar på golvet. Jag bar lila kostym med en slips i samma härliga kulör och pratade om bildkort, routrar, skrivare, processorer och gud vet vad. Ägaren var helt galen och älskade ”sälj” mer än livet. Han hade tidigare ägt flera McDonalds och hade som tradition att samla alla en halvtimme innan öppning för pepp. Alltid välkammad med en kagge som kunde flytta berg och gnistrande hungriga ögon när han satte på Metallica på högsta volym. ”Idag ska vi slå SÄLJREKORD”, utropade han där i den lilla personalmatsalen i Sickla som förvandlades till hans scen på morgonkvisten. Varje möte avslutade han med att ringa i en stor guldig klocka, som att vi var en grupp kor som skulle ut på grönbete, som startskottet för dagens skörd. Interna tävlingar där läsplattor och officepaket låg i vinstpotten var vardagsmat, vid ett utvalt tillfälle låg det till och med en TV i potten. Bengt, han som attackerade folk vid fotknöllarna så fort de klev innanför entrén kammade såklart hem den åtråvärda Samsung 37 tummaren och jag lovar att den än idag hänger kvar på hans vägg som ett tecken på hans bragd. Han var sådan, typen som gillade att visa upp sina framgångar.
En sommar fick jag för mig att göra något nytt och ansökte som barnflicka till världens härligaste familj med då två söner som sedan skulle visa sig bli tre. Leka är lite av min specialitet så vi spenderade mest våra dagar i trädgården på deras landställe ute på Djurö eller i Tessinparken dreglandes över snygga Östermalms pappor, mest jag då, killarna föredrog att åka rutschkana istället. Pippi och filmen Bilar gick på repeat så jag kan alla repliker både bak-och framlänges. Att steka perfekt blodpudding blev en sport. Jag var nog kvar där i över två år samtidigt som jag pluggade. I slutet av vår tid tillsammans började jag jobba parallellt på Tjejsajten som redaktör tillsammans med Forni eller om jag inte minns fel så jobbade hon där först och rekommenderade mig, med min bakgrund som säljare övertygade jag ledningen om ett snabbt och nödvändigt namnbyte och sajten kallas än idag för Devote.
Ja, det var nog det mina forna anställningar nerkokat i ett A4.
Det här inlägget innehåller reklamlänkar
12:09 | juni 27, 2018
Första dygnet på Villa la Madonna, Förföriska kolhydrater och Vackra kärleksöden.
I söndags packade vi in oss i bilen igen för att köra en och halv timme till semestern höjdpunkt Villa la Madonna. Jag, Markus, Sara och Danijel spenderade en kväll här förra året (läs blogginlägget om vår kväll på Villa La Madonna här) och blev lika hänförda som resten av resenärerna som besökt den lilla oasen beläggen mitt bland vinrankorna i Piemonte. Ett boutique hotell med detaljer i fokus där varje rum ser annorlunda ut.
Jag tror att de mesta av inredningen är loppisfynd från marknader i Piemonte, vilket gör det ännu mer charmigt och gemytligt.
Vi anlände perfekt i lunchtid och bänkade oss på terassen.
Kolhydrater när de är som bäst dränkta i ost och olja. Topp ett godaste lasangerna jag tacksamt fått förtära.
Efter lunchen la vi oss raklånga vid vattenhålet för att vila bort våra synder.
Efter poolhäng kastade vi oss in i duschen, vissa blev så här tjusiga. Sara hade på sin en fruktig blåsa från For Love and Lemons, såg att den var på rea nu – finns här klick!
Sedan traskade vi med bestämda steg mot apertivon eller fördrinken som vi säger på svenska. Både jag och Ida var dressade i Adoore aftonen till ära. Sista leveransen har precis kommit i shopen och kan nu leveras direkt, sedan är den slutsåld.
Ni hittar min maxiklänning här och Idas safarierna klänning här!
Tycker vår långa maxiklänning faller så fint när man går, det är sådan tyngd i plagget. Älskar att den fungerar lika bra till sandaler som högklackat och smiter åt precis där man vill i midjan.
Övade bröllopsposer ner till restaurangen.
Jag måste nog säga att man blir lite mer förälskad på det här stället, alla bekymmer bara rinner av en och lämnas i farstun så fort man får nycklarna till sitt rum. Axlarna sjunker och man andas ut. Jag har ju en tendens att alltid vilja göra så mycket saker på semestern, men här är man bara. Och slår rastlösheten till kan man cykla iväg på picknick, spela pingis, boule, rida, yoga eller sticka iväg på en vinprovning.
Klockan 18.30 slår klockan apertivo, då är det fritt fram att kasta i sig över delikata ostar, minipizzor och fluffiga focaccias som man skölja ner med bubblor eller rödpang.
Sedan slår mig sig ner på terassen och avnjuter hela kalset.
Därefter förflyttar man sig ytterligare några meter bort till restaurangen. Vi har valt till middagspaket vilket betyder 4-rätters eller så får man plocka fritt från menyn.
Men avslutningsvis en sista kärleksbild på mitt favoritpar. Tänk att jag kanske blir släkt med båda inom en snar framtid (ingen stress Graanen), bästa släkten. Haha, har skrivit det förr, men det tål att upprepas att det faktiskt var jag som parade ihop dessa turturduvor en gång i tiden. Min största bragd i livet.
Först försökte jag sammanstråla dessa själar i ett tappert försök januari 2012, som dessvärre slutade i ett krossat hjärta för min kusins räkning. Men i slutet på februari 2016 hade fröken kommit på helt andra tankar och föll handlöst för min fantastiska kusin som hon då fick jaga men idag stolt kan kalla sin pojkvän.
Så fint ändå – det där med kärleksöden <3