Det här inlägget innehåller reklamlänkar
10:03 | maj 3, 2020
4 dagar till kvar!
God morgon gänget!
Eller kanske god förmiddag, iallafall för mig som förvandlats till en riktig morgonperson. Fick ett riktigt städryck imorse och röjde undan alla spår efter plåtningen igår. Det var skor, kläder och accessoarer precis överallt. Stackars Lorpan som får bo i mitt ständiga kaos. I nästa lägenhet hoppas jag att vi har råd med ett till rum, utöver Harrys rum då. Som jag kan ha som kontor där jag kan ha mitt kreativa kaos med alla prover som vi håller på med i produktion, kläder, smycken, stora anslagstavlor och massa dagsljus. Jobbar ju ganska mycket hemifrån så skulle verkligen behöva det. Har lite koncentrationssvårigheter och har verkligen behov av att vara själv till och från när jag jobbar. Borde typ fråga om jag kan få låna ateljén som står tom på vår innergård. Det är ett litet gårdshus men som varken har el eller vatten, men det hade ju fungerat eftersom jag bor tre meter ifrån, haha.
SKIT I MITT JOBB NU!
FÖR NU TILL NÅGOT BETYDLIGT VIKTIGARE!
DET STÅR 4 DAGAR KVAR I GRAVIDAPPEN! 98,6 % bakat.
1, 2, 3, 4 – det är liksom inte ens en hands fingrar. Fattar ni? Ni vet när man bakar bullar och det vara är tre små minuter kvar inne på tidtagaruret i mobilen och man tålmodigt står utanför spisen och kollar in på härligheten som snart ska landa i ens mun – så känns det. Man går inte därifrån för att pyssla med något annat, utan man väntar tålmodigt med grythandsken redo att slita ut plåten – och funderar girigt på om det kanske faktiskt redan är färdiggräddade så man snabbare får ta en tugga.
Kom igen nu Harry, vi är så redo!
Igår plåtade vi som sagt min Safirakollektion som lanseras den 9 juni! Tur att vi hann innan Harry damp ner, haha.
SÅ GALET NÖJD MED DEN HÄR KOLLEKTIONEN! Det är en fröjd att jobba med Safira de lyckas alltid få till alla smycken precis på pricken som jag vill ha dem. De är så grymma på att skissa, ytbehandla och lokalisera rätt pärlor som jag efterfrågar! Heja dem!
Bär min förra kollektion varje dag – min medaljong som fylls på hela tiden på hemsidan har verkligen blivit mitt signatursmycke. Det bästa med det är att det är den perfekta wingmanen till resten av alla andra halsband.
16:45 | april 28, 2020
Trodde jag skulle föda mitt på Engelbrektsgatan…
Ligger nerbäddad i sängen med laban runt mig. Laban är min gravidkudde som jag fick från Lorpan i julklapp, den har formen av ett U. Den har massa äckliga fläckar från diverse olika substanser som förtärts i sängen under de senaste månaderna och skulle verkligen behöva en omgång i tvätten. Vi har verkligen blivit en oövervinnerlig duo i sängen. Laban kan allt från agera bord till min dator till tillfällig partner att krama under småtimmarna. Ville ändå ge kudden som räddat mig de senaste månaderna en liten introduktion.
Igår morse trodde jag att Harry var på väg. Mitt där på Engelbrektsgatan klockan åtta på morgonen stod jag förstenad av vad jag trodde var en värk som förlamade mig. Stod helt paralyserad i några sekunder för det gjorde så ont, men sedan bara försvann det. Falskt alarm. Haha, tror typ bara jag behövde gå på toaletten och de tryckte mot en nerv. Undra om det är så det känns? Det kändes typ som brutal mensvärk som strålade i ryggslutet. Har ni behövt göra nr 2 någon gång med brutal mensvärk? Sorry, för närgången målande beskrivning, haha. Så kändes det. Min kompis garvade och sa att jag fått en hemorrojd men det tror jag inte, haha. Det kändes typ precis så som jag tänkt mig att en värk ska kännas. Brutal, förlamande – så man blir helt orörlig.
Inatt hände det igen – JAG TRODDE ATT JAG SKULLE FÖDA! Vaknade av att Harry gjorde piruetter med all sin kraft. Med samma hängivenhet som Alex svetsaren som drömmer om att bli dansare i Flashdance. Väckte Lorpan och sa kolla nu gör han den förberedande snurren NU FÖDER VI!!! Tydligen gör barnet liksom en speciell snurr ut genom fiffi med axlarna som de övar på i kistan. Klockan var 02.38 och vi låg klarvakna och kände på snurrarna som nästan fick hela sängen att vibrera. Och sedan några minuter senare var det som att någon bara drog ut kontakten. Showen var slut.
Hade så svårt att somna om – hallå? Trots att vi nyfiket låg vakna och väntade på extranumret så var kiosken stängd för aftonen. Som att man precis gått och köpt en ny runda på krogen och så tänder de lamporna och vakten säger att man ska gå hem. Va? Nej! Vi vill stanna kvar – kolla vi har precis köpt påfyllning ju – det är ju nu det roliga börjar. Så kändes det.
Har liksom inte fattat att jag ska få barn. Att jag ska bli mamma? Att vi ska bli föräldrar? När trillar poletten ner? Gör den någonsin det? Jag och Markus pratade precis om hur knäppt det kommer vara när vi kommer innanför dörren med Harry. Jaha, tjenare mannen välkommen hem – nu bor du här också i minst typ 18 år framåt med oss.
Inte heller fattat att jag ska föda ut en unge. Försöker liksom visualisera förlossningen framför mig. Men det är svårt. Vill inte heller måla upp en bild och så blir det inte alls så som jag tänkt mig.
Det här inlägget innehåller reklamlänkar
09:56 | april 28, 2020
Mina gravidlooks – alla stadier i graviditeten!
SMYG-GRAVID
Stadiet man själv tycker att precis varenda person glor på ens mage och att alla kläder sitter tight. Ens mage har ju blivit enorm! Haha, om man bara visste vad som komma skall.
KULAN BÖRJAR SYNAS, MEN MAN KAN FORTFARANDE HA JEANS
Här var magen fortfarande nätt och agerade mest en snygg accessoar till mina looks. Den var varken i vägen eller ett problem när det kom till att klä på sig. Den var bara en tjusig påminnelse om att Harry var på g. Haha, fast jag minns att jag själv tyckte att magen var SO THERE på bilden med den glittriga klänningen.
PACKA NED ALLA BYXOR I KÄLLAREN
Någon gång där runt Sydafrika fick byxorna ryka helt, då jag inte varit ett fan av gravidbrallan. Knepet här var att börja köpa/låna plagg som jag annars skulle haft – men i någon storlek större. Eller gräva i garderoben efter stretch. Skärpet blev också min bästa vän. Bar ofta en skjorta över en tigtare klänning med ett skärp i midjan.
KAN BARA HA PLAGG SOM ENDAST SITTER ÅT I MIDJAN
Nästa stadie var när jag endast bar plagg som fick vara tighta i midjan – satt det år någon annanstans fick jag råpanik och ville slita av mig plagget. Att accentuera midjan är även ett nice knep i det här stadiet så att magen får allt strålkastarljus. Satt det inte åt i midjan, kände jag iallafall mig mest som ett kylskåp. Ett annat knep är att bära kjolar som var höga i midjan till en kortare stickad tröja för att ge midjan lite extra strålkastarljus på det viset.
KAN KNAPPT HA NÅGOT ALLS
Den senaste månaden har varit minst sagt ansträngande på klädfronten. Nyckeln har varit stretch och luftiga tyger. Ackompanjerad av ett bälte i midjan såklart. Detta har fungerat tills ungefär två veckor sedan – det märks verkligen att Harry är på g nu för magen växer så den knakar. Och antal plagg magen ryms i kan räknas på två händers fingrar. Nu börjar även omlottplaggen visa fiffi.
VAD JAG HADE KÖPT JUST NU
1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12.
Hade jag köpt nya kläder just precis nu hade jag införskaffat dessa snygga mama-klänningar att vanka runt i. Snygga, luftiga men ack så snygga plagg att stråla i de sista dagarna av graviditet.
10:23 | april 26, 2020
264 timmar.
Jag har knappt klagat något till Lorpan under min graviditet, för jag har ju mått så pass bra. Men nu har klagosången så smått dragit igång här hemma.
Tiden fram tills nu har gått så snabbt. Men nu går allt så långsamt, som att klockan förvandlats till en sengångare. Men nu börjar jag känna mig klar, redo liksom. Jag borde försöka vila och chilla mer, men är så ofantligt dålig på det. Då går ju tiden ännu långsammare. Känns liksom som att livet händer medan jag vilar och pillar mig i magen. Har ju tagit det betydligt lugnare än vad jag normalt brukar. Ska typ gå och köpa tavlor och börja måla imorgon – kände mig helt i zen igår kväll när jag pysslade med mina buketter, perfekt avslappning för mig. Pilla med något, men ändå slappna av.
Kan man ha fomo på livet? Det har väl i och för sig hela världen just nu med den rådande situationen. Det är som att hela jordens befolkning sitter i samma båt som mig. Alla väntar på ett avslut.
11 dagar eller närmare bestämt 264 timmar kvar till BF. Men vem räknar? Haha. Har inte ens reflekterat över att man kan gå över två veckor. DÅ ÄR DET JU EN MÅNAD KVAR. Dra mig baklänges.
Har typ samma känsla i kroppen som efter man tryckt ett rejält McDonlads mål snabbt som fan, känner mig mätt, för mätt. Jag vet att jag haft en graviditet på röda rosor, men nu känns det som att hela kroppen bara svullnar likt en blåsfisk. Jag känner mig tung i kroppen och får typ ont under fötterna när jag går. Samtidigt som jag typ inte rört mig senaste veckan. Men bestämde mig imorse för att nu är det skärpning. Måste iallafall försöka röra på mig lite varje dag, så det här maskineriet kommer igång.
Idag ska jag bunkra med hallonbladste, ananas, färska dadlar och en promenad. Även om det antagligen inte fungerar så kanske det iallafall ger mig lite hopp om att det är på g. Sedan ska jag verkligen unna mig att göra precis det jag är sugen på de sista dagarna, NJUTA JÄRNET, inga måsten bara ta dagarna som de kommer. Försöka tillåta mig själv att vila, läsa en bok – och mysa lite extra med Lorpan.
07:24 | april 20, 2020
17 dagar.
Nu är jag gravid. Eller det har jag ju varit i 263 dagar. Men nu känner jag mig som barbamamma. Vaggar fram som ett otympligt kylskåp på gatorna. Böjer jag mig framåt flyger kylskåpsdörren upp med massa dryck tung dryck som nästan drar mig ner mot marken. Avsaknaden av magmuskler börjar bli påtaglig. Jag flåsar som att jag sprungit upp till 102:a våningen på Empire State Building. 1860 trappsteg för att vara exakt. Har också gått in i rollen som höggravid och äter allt som kommer mig för likt en labrador. Många sa att man skulle känna sig ”mätt” i slutet, att bebisen tog så mycket plats i magen att man likt en bypass operation bara kan äta lite åt gången.
Nope, that didn’t happen for me. Har verkligen fått en sötad tand de här nio månaderna. Husmanskost, sötsaker, efterrätter, snabbmat och läsk har aldrig varit så gott. Undra om jag kommer börja äta mer som mig själv efter. Jag brukar ju gilla mer fräscha saker. Inte en tacobar tallrik nacho deluxe i sängen – varje dag.
Jag kämpar på med min favorit bh vars bh-band på ryggen numera sitter upp i nacken för att kompensera så att bygeln ska hamna under bröstet. Idag ska jag köpa Bridget Jones trosor till förlossningen. Ett stycke tyg storlek XL utan sömmar att glassa runt i efter att ha 50 cm köttstycke passerat ut genom mig. Tänker mer och mer på förlossningen, samtidigt som jag försöker fäkta bort de tankarna. Jag är svinpeppad och försöker mentalt visualisera målbilden, men är också lite rädd. Att springa intervaller är något som faller mig i smaken och många har jämfört det med ett vidrigt intervallpass på löpbandet. Du ger allt vad du har i 30 sekunder och sedan försöker du pusta ut för att samla kraft inför nästan sammandrabbning.
Ska skriva mitt förlossningsbrev idag, har typ skrivit klart det mentalt men ska få ner det på papper. Man lämnar tydligen in ett handskrivet brev med sina tankar och önskemål när man skriver in sig. Jag och Lorpan kollade på Margauxs och Victoria Törnegrens förlossningar på Youtube och kände att så får de gärna utspela sig.
Poletten har precis trillat ner att jag även ska amma. Eller alltså tänkt göra det hela tiden så länge det fungerar bra. Men insett att vad tusan har man på sig då? Alla säger att vår Paris klänning från Adoore är magisk eftersom den har knappar framtill som är lätta att öppna. Helt glömt av att man inte kan ha på sig vad som helst om det inte ska bli ett projekt varje gång frukost, lunch eller middag ska serveras i min alldeles egna mobila matsal. Det får bli ett senare problem. Först ska Harry ut.
Okej, gänget nu är det bara 17 dagar kvar i appen.
Bisse min kompis som gissat rätt på både Joanna och Tildas förlossningar säger att jag 100 % kommer föda i april och jag har tagit henne på orden. Hon har tippat två datum, så vi får se om min synska vän har rätt. Eller om det här kylskåpet kommer behöva bogseras fram till mitten på april.