12:33 | maj 16, 2020
Harry
Nu ligger jag i sängen med fyra kg kärlek på mitt bröst och försöker lista ut hur nya uppdateringen av bloggverktyget från mobilen fungerar. Mina bröstvårtor brinner och dunkar. Trodde jag gjorde rätt med amningen, men verkar inte riktigt som jag fått till rätt sug. Så det gör så ont. Personalen på BB sa att det kan vara som att gå in ett par riktigt fina skor, det innebär skoskav tills man nöt in dem. Jag har aldrig varit så trött, men aldrig så medvetande, lycklig och vaken. Vill inte sova, för jag vill inte missa en sekund.
Alltså wow! Vart börjar man? Att föda barn är det coolaste, sjukaste, mest traumatiska och känslosamma jag någonsin gjort. Jag känner mig oövervinnerlig. Jag är ingen gråtig människa men bara jag ägnar en sekund åt sekunden de la Harry på mitt bröst så vattnar sig ögonen och tårarna rinner.
Han är så perfekt.
Jag kan inte sluta kolla på honom. Besatt är ett milt uttryck. Jag har aldrig känt så mycket som bubblat inom mig senaste 48 timmarna. Han är verkligen en kopia av Markus – och det känns så naturligt att han är en del av vår familj nu. Vi ska avverka varenda liten detalj från senaste dygnen. Men tills dess kommer en liten random bildskörd från mobilen!
Så chockad över hans svall! Det där är inte mina gener mina vänner, haha!
13:35 | maj 13, 2020
Idag smäller det – tror jag, haha!
Idag händer det! Jag känner det! Idag eller imorgon kommer ta mig tusan Harry till världen om inte mina värkar börja avta nu. Imorse var jag och gjorde en till hinnsvepning och då kände de att jag var öppen och nu har jag börjat få rätt kraftiga värkar fast med långa mellanrum….
Gaaaaaaaaaaah, är så taggad!!! Men fan vad ont det kommer göra – det är något som är säkert. Och då har det knappt börjat!
Städerskan är hemma hos så vi har varit på kontoret fram tills nu. Men nu ska jag hem och äta en rejäl jävla lunch och förbereda mig på det här maratonet som stundar. Håller tummarna för att det rullar på nu så man får träffa galningen som ligger och ruvar därinne.
10:53 | maj 11, 2020
Weekly Plans – No plans.
Jaha, då var det dags för en ny vecka. Haha, jag hade ju trott att jag skulle ta hand om en liten köttlimpa vid det här laget så min kalender ekar tom som när på en hinnsvepning idag klockan 14. Var riktigt trött imorse, så blev så glad när Lorpan överraskade mig med frukost på sängen med färskpressad juice och riktiga supermackor på nybakt bröd som fortfarande var varma när han kom hem. Kan verkligen vänja mig vid fotmassage varje kväll och saker serverade på silverfat.
Har bestämt mig för att ändå boka in saker så jag inte bara sitter och väntar ut tiden för det kommer bli olidligt. Jag är peppad, men ändå lite rädd för förlossningen. Det verkar ju göra så förbannat ont, haha. Samtidigt som alla säger att det är det coolaste man kan vara med om. Nu tjatar jag om min graviditet igen. Typiskt, ni får ju säga till mig när jag flummar iväg. Tänker ju inte på så mycket annat så här i slutskedet.
Undra om man kommer få en klädkris efter han ploppat ut. Nu är man ju så van vid att ha en stenhård basketboll mitt på magen. Konstigt när den bara försvinner, som att ett bröst bara: ”Tack och hej – jag drar iväg på semester nu hörs om ett par år igen kanske”.
Åter till veckans icke existerande planer. Jag tänker ändå att jag kommer hänga ganska mycket hemma de första dagarna med Harry – så jag vill ha lite serietips från er! Jag älskar thrillers, mörka serier och kriminalare som kryper innanför huden på en. Fast jag är öppen för förslag, haha.
Om jag tipsar om mina favoriter som jag avhandlat senaste tiden så kan ni tipsa om era? Behöver inte bara vara samma genre utan hit me!
Russell Crowe spelar den obehagliga me too rundmagade tv-chefen Roger Ailes som formade FOX News. För att förstå händelserna som ledde fram till Donald Trumps uppgång måste man förstå Ailes. En miniserie som får det att krypa under skinnet.
Från tidningen Café:
”I över sju avsnitt berättas metodiskt historien om hur en av världens mäktigaste tv-män, Roger Ailes (Russell Crowe), tog den Rupert Murdoch-ägda konservativa kabel-tv-kanalen Fox News från nystartad utmanare i mitten av 90-talet till att bli USA:s största kabel-tv-kanal.
Serien, där en – på riktigt – oigenkännlig Russell Crowe gör en av sitt livs bästa roller som den skurkiga Fox News-chefen Roger Ailes, går på djupet i maktens tv-korridorer där vanstyre, sexuella trakasserier, polarisering och ständigt tummande på den journalistiska etiken är vardag.”
Se den! Russell Crowe briljerar i sin roll!
Oavsett om ni inte är ett fan av basket eller sport så måste ni se den här pågående dokumentärserien på Netflix som gestaltar Michael Jordans karriär och Chicago Bulls framgångar och minst sagt färgstarka karaktärer. Den här tungviktaren kommer helt klart bli årets snackis. Jag älskar hur de kastar sig genom aldrig tidigare visat material bakom kulisserna från alla år som gått, där man får lära känna laguppställningen som gjorde det omöjliga möjligt.
DNA SVT PLAY – Dansk kriminalserie av samma skapare som succénserien Bron. När ett fel upptäcks i polisens DNA-register får kommissarie Rolf Larsen en ny chans att ta reda på vad som hände hans försvunna dotter fem år efter tragedin.
En riktig nagelbitarfest med oväntade vändningar och villospår.
Den som dräper – mörkret Dansk thrillerserier.
Brutal, ofiltrerad och riktigt obehaglig som handlar om Jan och Louise som försöker försöker hitta en koppling mellan fallen av flera unga flickors försvinnande. Det finns två säsonger av den danska krimserien. Jag började faktiskt med den nyaste (den ovan) och såg den nedan efter då den egentligen inte har någon koppling till varandra.
Den som dräper säsong ett – Netflix.
Inte lika bra som serierna ovan. Men ändå sevärd och uppslukande. En sån serie du kan plöja i ett nafs en regnig söndag, för den är ändå fängslande och ”du måste bara se nästa avsnitt”. ”Box 21” handlar om Lidia, en ung rumänsk kvinna som lurats till Sverige där hon för en vidrig tillvaro som sexslav åt svenska män och beslutar sig för att hämnas sina förövare.
08:15 | maj 9, 2020
Jag har gjort årets kap som får spendera mitt liv med honom!
Idag fyller min kära man 36 år. Och jag håller alla tummar och tår för att Harry skulle tycka att det var en ypperlig present att iallafall bestämma sig för att kika ut typ ikväll. Men gärna sladda ut ur kistan lagom till den 10:e så pappa får ha sin födelsedags för sig själv, haha.
Det här var den första bilden jag såg på Markus – på Tinder. Minns hur jag visade den för alla kompisar innan jag traskade från kontoret upp för Humlegårdsgatan bort mot Nybrogatan 38 för vår första dejt. Du satt i baren längst in i rummet iförd en svart kostym med beige rock och var ganska nervös. En timme kändes som några minuter och efter att ha babblat nonstop kramade jag dig hej då och sprang vidare på en bokad middag sedan länge på andra sidan gatan. Inte visste jag då att vi skulle leva vårt liv tillsammans.
Minns ni inlägget Lorpan skrev? 4 år med mig.
”På vår första dejt var jag överklädd, allt för att framstå som en utomordentligt framgångsrik superjurist, i själva verket hade jag min första riktiga anställning med 907 kr på kontot och en oro att hon skulle beställa in något svindyrt. Dejten blev inte kostsam och upplevelsen bestod i 45 minuter av underbar monolog från personen jag idag kan kalla fästmö.”
Redan efter andra dejten, när vi suttit så länge på Brillo att de nästan var tvungna att be oss att gå så de kunde stänga, så visste jag att du inte var som alla andra. Inte som någon som jag träffat förut. Du är så otroligt omtänksam, mjuk, engagerad och busig på en och samma gång. Som den perfekta färdigpåsen godis, där man inte behöver pilla ut någon bit – för mixen hade inte varit lika bra om inte alla sidor fanns där. Vi är olika på så många sätt – men tror att det är det som gör oss till en perfekt match.
Vet att Harry inte kan få en bättre pappa än dig.
Nu ska jag springa och köpa en dunderfrukost till födelsedagsbarnet!
Det här måste nog vara vår första pussbild i baren på Kåken som var ens andra hem.
Åh, kommer aldrig glömma när vi skaffade Puck – redan då blev vi en familj på riktigt. Helt klart det bästa beslutet vi tagit.
Tänk att vi liksom ska bli fyra nu?
Vårt bröllop – den roligaste helgen i mitt liv.
Har jag en dålig dag kollar jag på vår bröllopsfilm, riktigt cheesy, haha. Men jag blir alldeles varm i varenda liten vrå av min kropp när jag ser den.
Älskar filmen från dagsfesten – man behöver den i coronatider. Om ni vill drömma er bort till soligare dagar tycker jag att ni ska vila ögonen på den en stund.
Herregud, kom på nu att jag inte visat bilderna från varken middagen eller dagsfesten. Riktigt typiskt mig.
Älskar dig! Ser framemot minst 36 år till tillsammans.
10:22 | maj 4, 2020
En höggravids smaklökar!
Haha, undra hur många olika maträtter jag har på min skjorta?
Igår drack jag den berömda förlossningsdrinken – med lite bubbel, mandelmjöl, aprikospuré och ricinolja. Det var inte så jag målat upp bilden av mitt första glas bubbel. Den mjöliga drycken resulterade inte i en förlossning, bara vidrig brutal ihållande mensvärk i två timmar. Den var inte för mig. Uppskattar mitt välmående så mycket idag, haha. Markus var så stressad här hemma och sprang fram och tillbaka med värmekudden medan jag låg i fosterställning. Usch, måste vara så jobbigt att vara kille när det kommer till barnafödande – alltså såklart jobbigare för oss damer som ska pressa ut ungen. Men det finns ju inget värre än att känna sig hjälplös när någon annan mår dåligt.
Mensvärk är verkligen inte min typ av smärta. Har 3 smärtor jag inte diggar, finns ju säkert en triljard pinor som jag inte genomlidit – men av de jag testat. Ett mensvärk, de andra två är epilera och vaxa benen. Måste ha löjligt mesiga hårsäckar. De små jävlarna klarar ingenting, ville skrikgråta när jag gjorde laser i armhållan. Däremot tänker jag att en värk är som en käftsmäll, inte en långsam plågan som igår. Utan mer ”PARALYSERANDE SMÄRTA” i 40 sekunder – och sedan avtar den. Lite som ett riktigt vidrigt intervallpass. Tror jag är bättre på det, hoppas det iallafall.
Herregud, nu är man gravid. Brukar inte skriva vad jag äter på det här sättet, men efter en liten summering i huvudet imorse insåg jag att helskotta vad höggravid jag är. Jag har inget stopp. Är konstant hungrig. Många sa till mig att det var svårt att äta i slutet, för det fanns så lite plats över i kistan. För mig är det tvärtom. Min magsäck är som en avgrund, det spelar ingen roll hur många cheesepuckar från donken du sular in. Det finns alltid plats för en till. Har aldrig varit med om liknande hunger. Är också bara sugen på riktigt fet mat, typ sunkig fet mat. Måste verkligen hålla fingrarna i styr för att inte klicka hem whopper meal varje dag från Burger King.
Mitt matintag igår:
Frukost: Gammeldags kokosboll och Frödinge ostkaka (hur gott är det att äta kallt ur kylen ba).
Lunch: En redig biff rydberg och creme brulée till efterrätt.
Mellanmål: Lantchips gräddfil med ranchdipp
Mellanmål 2: Delicatoboll
Middag: Kötttfärspizza med banan, curry och ananas i sängen. Toppat med två pizzasallader och vitlöksås. Livets pizza. Jag vet den låter så äcklig. Men jag lovar – ni kommer inte ångra er. Stod nämligen svinbakis en dag för flera år sedan inne på en pizzeria och valde mellan en köttfärspizza eller en banan och curry pizza. Varpå min kompis kommer med den briljanta idéen att jag bara skulle slå ihop festligheterna till en. Resten är historia.
Nu har jag iallafall bestämt mig för att njuta av sista tiden. Det blir inget mer hokuspokus för min del. Harry får komma ut när han är redo. Jag har en hinnsvepning bokad den 11:e – nästa måndag om han inte kikat fram innan dess.
Idag ska jag hänga med Angelica igen. Vi ska plåta alla flat images för Safira (alltså närbilder med bara smyckena). Sedan bär det av en sväng till kontoret för att få ut några bud från Adoore. Japp, vi kämpar på gänget! I eftermiddag ska jag börja dundra ut massa bilder från senaste dagarna som gått.