window.strossle=window.strossle||function(){(strossle.q=strossle.q||[]).push(arguments)};   strossle('fae85a04-77bf-4ce8-a2ed-5d6da496d454', '.petratungarden-strossle-widget');

Det förekommer cookies på petratungarden.se. Genom att fortsätta läsa på petratungarden.se godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

18:58 | juni 24, 2018

4 år med Petra

För någon vecka sedan bad jag er skicka in frågor och funderingar. Det blev en del, så jag tänker att vi jobbar av dem i etapper under semestern. En rolig fråga, som egentligen inte var riktad till mig bad jag såklart Markus besvara då den var ställd till honom. Jag känner att jag kanske får kontra och skriva ett inlägg från mina upplevelser, men här kommer hans ord.

Åh, vore så kul om Markus kunde skriva ett inlägg om hur ni träffades och hur det är att leva med dig från hans synvinkel? 

Att sammanfatta 4 år med Petra. Mitt vuxna liv.

Jag träffade Petra under en ganska blåsig period i livet, jag hade ingen aning om vilken riktning jag var på väg och var väl i grund och botten ganska öppen för förslag för vad livet hade att erbjuda.

Jag minns den där afterworken i september när en av mina bästa vänner tyckte att det var dags för mig att ta tag i mitt kärleksliv. Jag hade under sommaren lämnat ett tidigare förhållande och jag var verkligen inte sugen på något nytt, men idén om en höstflirt lockade mig tillräckligt för att skaffa ett konto på dejtingappen Tinder, vafan hade jag där att göra. Jag har alltid varit killen som träffat brudar på typ kräftskivor, hemmafester och middagar av den enkla anledningen att jag behöver en minst 30 minuter med någon för att kunna visa min personlighet, oneliners är alltså inte min starka sida.

Jag tror att jag under min månad på tinder swipade höger 5 gånger, riktiga dunderkap, eller ja rent fysiskt såklart. Och någon gång i oktober fick jag så en match med undersköna Petra, en blond bomb boende i Stockholm med en profilbild av rang.

Jag är lite osäker på vem som initierade skrivandet men jag är ganska övertygad om att det var jag, ”Hej, läget?”. Rätt töntigt och inget som riktigt sticker ut.. Skulle jag fylla på med ”Gjorde det ont? Vadå ont? Ja när du ramlade från himl…” nej så gör väl inte folk.

Det tog väl en sisådär 5 dagar innan svaret kom, tror att det startade med ”Hej herrn,”, för så kallade hon, och gör fortfarande, män som hon inte riktigt känner men inte vill stänga ute. Jag visste såklart inte om detta då och tyckte att det kändes väldigt familjärt. På den vägen är det, 5 dagar till svar men alltid öppenhjärtligt i sann Petra-anda.

På vår första dejt var jag överklädd, allt för att framstå som en utomordentligt framgångsrik superjurist, i själva verket hade jag min första riktiga anställning med 907 kr på kontot och en oro att hon skulle beställa in något svindyrt. Dejten blev inte kostsam och upplevelsen bestod i 45 minuter av underbar monolog från personen jag idag kan kalla fästmö.

På vår andra dejt hade jag lyckats spara ihop till 1100 kronor. Vi satt på Taverna Brillo där jag hade känningar och hoppades på kompispris. Petra satt länge och väl och tittade ner i menyn, paret bredvid var väldigt uppmärksamma på vårt samtal, något som inte direkt hjälpte mitt självförtroende. Efter en snabb huvudräkning hade jag kommit fram till att jag kunde hantera en sallad till mig själv och ett par glas rödvin. Petras beställning tog tid och fick under inga som helst omständigheter överstiga 300 kronor. När servitören så väl skulle ta vår beställning hade Petra fått feeling för oxkind, bland det dyraste på menyn. ”Ska ni inte ha en flaska rödvin istället för glas” klämda servitören ur sig… Jag började fundera på om det var dolda kameran, vad kunde han möjligen känna till om vilket alkoholintag vi hade planerat? Jag hade tagit med mig en nödreserv, en femhundralapp för akutfall. Hur skulle jag då kunna skicka upp den där sedeln och be att få betala lite kontant och lite med kort? Jag frågade Petra klockan 00.30 varför hon fortfarande inte hade uppsökt damernas, det skulle nämligen vara den perfekta tiden för mig att släppa fasaden mot servitören utan att Petra skulle förstå vilken knipa jag var i Petra behövde aldrig kissa och jag gick istället till kassan för att betala. Idag vet jag att detta är något hon hade haft full förståelse för och skrattat åt. Hon hade nog gladeligen betalat för hela kalaset också.

4 år i något som i alla fall kan liknas vid ett vuxet förhållande har fått mig att inse hur otroligt lätt livet kan vara, problem med jobb och vänner har blivit sekundära och jag alltid min oas att komma hem till, en ganska stökig men alltid underbar och inbjudande fristad. För det är just det, stökigheten, som är föremålet för osämja i vårt förhållande. Avsaknaden av kartonger, kläder, sminkväskor och stylingapparater är något jag kan drömma om. Vissa personer ser barn eller hundar överallt, jag uppmärksammar organiserade hem. De gånger vi besöker Linn och Mattias landställe eller Michaela och Damons lägenhet blir jag fylld av avundsjuka, ingen slalom mellan högar av tillhörigheter. Jag kan oavsett konstatera att ett problem av denna dimension aldrig kommer att stå i vägen för vår framtid tillsammans, evigheten.

Det tog ett år innan jag bestämde mig för att jag ville att det skulle vara vi två som skulle göra livsresan tillsammans, beslutet att köpa en ring för mina sista pengar och chansa var såklart ganska vårdslöst men denna största chansning visade sig vara en vinstlott då hon darrade fram ett ja där i källaren på Le Rouge i Gamla stan.

Tack till dig och din vackra själ Petra och tack till alla dina vänner och familj för att ni släppt in denna vilsna själ i era liv, jag är för evigt tacksam.


44 kommentarer



44 kommentarer om “4 år med Petra”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Jag accepterar villkoren som finns här

  • Så himla fint skrivet.

    Svara
  • Men guuuud va fint skrivet!

    Svara
  • Åh. Kom en tår! Så fint.

    Svara
  • Nej men åhh så fint och gulligt skrivet av Markus :’)

    Svara
  • Wow, vad fint skrivet! Så bra inlägg!

    Svara
  • Åh så fint skrivet, Marcus imponerar!

    Svara
  • Vackert!

    Svara
  • Men griiiin så himla fint! Fina ni 💙💎💙

    Svara
  • Dog.

    Svara
  • Vackert skrivet! Texten gav så mycket personlighet och beskrev så fint hur Marcus kände. Vilken toppen kille och all lycka till er!

    Svara
  • Vilket härligt inlägg! Här sitter jag med gravidhormoner och tårarna bara rann! Härligt också att få en bild ur verkligheten, där pengar inte är allt. Skönt att läsa för oss ”dödliga” som bara ser ytan och inte verkligheten. Ni är så otroligt fina ihop och jag är övertygad om att ni har ett långt och lyckligt liv framför er. ❤️

    Svara
  • Åh gud så mysigt skrivet! Blev helt varm i hjärtat av detta. Hejja Marcus och kärleken mellan er!

    Svara
  • Åh. Kärleken <3

    Svara
  • Nu måste jag, efter att ha följt din blogg i 6 år, skriva min absolut försa kommentar: Vilket fantastiskt inlägg!!! Grymt skrivet Av Marcus och all lycka till er med bröllop och allt annat härligt som definitivt väntar. <3

    Svara
  • Herregud såå fint skrivet. Wow. Vilken kille och vilket härligt förhållande. I verkar ha. Kärlek!

    Svara
  • Åh 😍❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️
    Sååååååfibt 😭😭😭

    https://nouw.com/sassabassa/min-mammas-cancer-i-lungan-34079067
    Fuck cancer

    Svara
  • Alltså jag dör vad fint!!! Tänk att en kärleksförklaring och en tidsresa får en att fälla några tårar såhär på måndagsförmiddagen!

    Svara
  • Nämen herregud vad fint! Åh. Blev alldeles varm.

    Svara
  • Du verkar bra fin du M!! Lyckönskningar och jag hoppas att du får det lite mer organierat nån gång i framtiden 😉

    Svara
  • så fint……..

    Svara
  • Vilken partner! Jag önskar er all lycka!

    Svara
  • Typ bästa jag läst, bli författare!!!

    Svara
  • Sant:)

    Svara
  • Åh, jag blir alldeles rörd! Herregud, vad fint skrivet <3 Jag blir alldeles varm och mossig och full av kärlek av att läsa, jag är så glad för er skull skull att ni hittat varandra. All kärlek till er två, ni är bäst!!

    Svara
  • Insåg så här i mitt iver att mossig kanske inte ens är ett ord, vet inte var jag fick det ifrån! Men jag tror min genuina glädje framgick tydligt nog ändå, haha 😛 Kram på er!

    Svara
  • Magiskt skrivet! Jag blev bunden direkt att läsa mer, bjussig text. Lovit!!

    Svara
  • Såååå fint. Hejja kärleken!

    Svara
  • <3

    Svara
  • Men åh så fint! Heja kärleken!!

    Svara
  • Alltså gullemarkus! Blir typ kär i honom jag med!

    Svara
  • Alltså så himla fint å ärligt

    Svara
  • Fint. Roligt oxå att som han beskriver dig och hur du är Petra, så väl stämmer in i den bild jag har fått av dig här på bloggen. Utan att känna dig, el ens ha träffat dig, så har jag ändå just fått den bild han beskriver, dvs.inget snobberi,(du hade tex. skrattat åt hans betalningsgrubblerier:) samt att du är inkluderande och varmhjärtad mm. Ni kommer få ett riktigt bra liv tillsammans tippar jag!

    Svara
  • Markus! Vilken text! Hälsa honom att om han någonting tvivlar igen på vilket väg han ska ta i sitt arbetsliv spår jag en lysande framtid som författare eller novellist!

    Svara
  • Åh så fin han är din karl! Jag lipar lite och håller med Sofia. Jag hade lätt köpt hans bok! 🙂

    Svara
  • GRÅTER!!! Så jävla fint.

    Svara
  • Åh så vackert skrivet Markus! Wow!!!

    Så kul att få läsa ur Markus synvinkel, för vi ser ju inte hela dig i bloggen.

    Tack för detta fina!

    Svara
  • Hjälp vad vackert !! 🙂 kärlek är så vackert .

    heja er !!

    Svara
  • Så otroligt fint skrivet!

    Svara
  • Gud vad fint, får tårar i ögonen!

    Svara
  • Så fint!!!

    Svara
  • Wow vad vackert skrivet! All lycka till er 🙂

    Svara
  • Åh men ååh!!
    Som saxat ur en romantisk film ❤️

    Svara
  • Åh bästa Marcus !!! <3 Bästa ni!! <3

    Svara
  • Åh sååå fint helt tårögd! All lycka till er <3

    Svara