I betalt samarbete med SOF Society
16:09 | augusti 9, 2018
SOF Society
En av mina nyfunna vänner Anna som har två stora eventbolag som jag kommer jobba med under hela året har precis startat en ny gren i deras verksamhet – SOF Society. En medlemsklubb på Franska Rivieran som hittar på roliga events hela året. Antingen är du bosatt här och vill träffa nya vänner eller så kanske du är nere i perioder, oavsett så kan jag garantera att du vill vara en del av medlemsklubben.
Anna är nämligen en av de härligaste människorna jag träffat, sprudlande av energi ständigt i farten med roliga upptåg och någonting på gång konstant. En sådan människa man vill ha runt sig och lära känna.
De ordnar med olika event under hela året – allt från festligheter till vinprovningar, kräftskivor och nu senaste i ledet stand up padel med två (urgulliga) surfinstruktörer som tog hela ligan ut på havet efteråt väntade en apertivo och häng.
SOF Socity hjälper dig alltid med entré till de bästa nattklubbarna och ordnar bra rabatter, som du faktiskt har användning av, på restauranger, butiker samt nyttiga tjänster såsom bilhyra och försäkringar.
Kommande events:
7 September kl 19.00 – Kräftskiva på Lido Plage i Nice
Är du nere i Cannes den 7:e september? Grattis, då ordnar de nämligen en härlig kräftskiva på Lido Plage i Nice. Kräftor i mängder, snaps och skratt precis vid havskanten!
16 September kl 16.00 – Petra Tungården på Tamaris i Cannes
Veckan innan vårt bröllop gästspelar jag och pratar om senaste modet och ger tips på hur du lyckas med dina sociala medier. Och dricker cava såklart – tillsammans med er. De 20 första som anmäler sig får dessutom en välfylld goodiebag.
De kommer även anordna en föreläsning i entreprenörskap på Villa Juli Guesthouse, Frukostyoga event, Julbord osv.
Ni kan läsa mer om eventen på deras hemsida.
Hur man blir medlem?
Anmäl er på hemsidan eller via deras instagram. Så snart de mottagit din medlemsavgift skickar de ett personligt medlemskort så du kan ta del av guldkornen på den Franska Rivieran.
Hoppas vi ses i september <3
06:30 | augusti 9, 2018
Han.
Jag tror det var min PMS som fick mig helt ur gängorna igår. På eftermiddagen kändes det återigen kul att åka iväg till Göteborg. Framför allt så känns det förbaskat härligt att vi är ett stort tjejgäng som åker. För många år sedan hade Carro och jag hade vår galnaste kväll i livet under just ovannämnda festival, en del av aftonen förblir censurerat för det är på tok för knäppt att berätta om. Om jag skriver en bok kanske upptågen kan få vara med på en sida i en fiktiv karaktär. Vi blev ett tremannaband med en gatumusikant under ett par låtar (mot hans vilja bör tilläggas), gjorde änglar i blomsterrabatter, åt hamburgare och kastade pil med pommes frites i kanalen i takt med att solen gick upp, skrattade så att tårarna föll. Tidigare under kvällen hade jag insett att en kille jag dejtat innan sommaren hade träffat en ny. Eller okej han hade inte direkt hört av sig, däremot hade han tungan i en annans tjej mun, så det blev väl mer eller mindre bekräftat på det viset. Då tog Carro mig under armen och sa något i stil med: ”Nu lever vi livet som aldrig förr”. Sådana kvällar kan ofta sluta med sluddrande tårar, men de här timmarna var bara fyllda med glädje. Det kändes som att vi var två karaktärer i en Håkan Hellström låt som handlar om ungdomen.
Vid lunch idag hoppar vi på tåget mot Göteborg. Som det ser ut nu kommer vi ta en lugn första kväll och gå ut och äta men sedan hem, har inte träffat Carro på hela sommaren även om jag ofta hört hennes bubblande röst i andra sidan luren. Ska bli mysigt att pussa på henne.
Igår var vi och provade smoking till Lorpan på Oscar Jacobson. Min fina vän Sara gav nämligen Markus sina stylisttjänster i bröllopspresent. Ofta riktas så mycket strålkastarljus på mig i och med mitt jobb – därför var det så kul att se hans leende när han fick proffshjälp i butiken och allt handlade om honom för en gångs skull. När jag stod och kollade på honom var jag nästan tvungen att nypa mig i armen. Kan inte förstå att vi ska gifta oss, bära samma efternamn. Då behöver vi köpa en ny skylt till ytterdörren. Började klura på vad jag ska säga i mitt tal, det finns så mycket jag vill säga.
Har ni tänkt på att de ofta är de små detaljerna eller knäppa vanorna som får en att dra på smilbanden när man tänker på en person. Hur han aldrig kan koka rätt mängd spagetti eller förstår hur mycket hans magsäck rymmer utan alltid krampaktigt måste lägga i sig i soffan varje gång han ätit. Hur hans ögon lyser upp varje gång han kommit på en bra uppfinning eller hur han alltid vet vad som ska hända i en tv-serie för han är så förbannat snabbtänkt och logisk. Förstår inte hur han kan ha rätt varje gång. Minns när han lagade vår trasiga kaffekokare och hans ögon lös av stolthet. Eller hur nöjd han är när han kommit hem från träningen fylld av endorfiner och skuttar runt. Hur stressad han blir om vi inte är i tid, Markus vill gärna att vi ska spendera tre timmar på Arlanda – för säkerhetsskull. Han älskar också att få paket, de behöver inte ens vara till honom – han vill bara veta vad som är i lådan och blir som ett barn på julafton när jag säger att han får öppna mina presenter.
Hur stilig är han inte?
Hur i helskotta ska det gå för oss framme vid altaret eller under vigseln. En bekant berättade att man måste ”öva” på bröllopskyssen för annars blir det inga bra bilder, haha. De hade inte velat använda en enda för det såg ut som att han åt upp henne. Om det ser ut så här nu så är det nog många timmars övning som väntar, en minst sagt rolig hemläxa.
11:18 | augusti 8, 2018
Lilla klagoinlägget!
God morgon förmiddag babes! Sitter och försöker få ihop mitt liv, har så mycket i huvudet just nu känns nästan som att någon hällt sirap ner i bollen. Har doppat tårna i lite för många bäckar. Ångrar lite att jag bokade Way out West, vet att det kommer bli magiskt kul väl på plats men just nu känns det lite korkat. Jag hade behövt de här dagarna till jobb. Hela förmiddagen har jag suttit med samples till Adoore SS19, vi lanserar ett roligt nytt segment som jag tror ni kommer att älska.
Bröllopet börjar falla på plats, men det är fortfarande en massa detaljer som hänger löst. Så här i efterhand ångrar vi bittert att vi inte bokade ett ställe som har allt inhouse, som brukar göra bröllop. På det här stället måste vi hyra in varenda liten pinal – och det är en huvudvärk i sig. Framför allt när man styr en tre dagars fest på ett och samma ställe och ska förvandla använda miljöer till nya. Däremot är det ju kul att få sätta sin helt egna prägel. Jag är helt övertygad om att det kommer bli sagolikt, hela trägården och huset är bland det vackraste jag sett. Jag längtar så mycket nu – snart är dagen kommen. Har ganska späckat schema framöver så ska försöka att inte boka in något mer nu så man slipper gifta sig med andan i halsen. Jag vill bara njuta på plats, ta in allt utan att oroa mig över något.
Har lite privata dilemman som skaver och tar mycket energi och tankekraft. Hoppas det löser sig egentligen handlar det inte om konflikter, utan bara om oro i båda fallen. Hur klarar man att skaffa barn, hur överlever man den konstanta rädslan.
Okej, nu ska jag sluta klaga, haha. Ibland behöver man få gnälla av sig lite om ytliga småsaker. Såg att Dasha hade gjort ett klagoinlägg. Så hit med har ni något som trycker över bröstet? Eller kanske bara något ni stör er på?
Var riktigt munter imorse när jag insåg att jag glömt köpa nya kaffefilter – och fortfarande inte fått min första kopp koffein. Mitt kaffe från Arvid Nordqvist mellanrost på morgonen är heligt, det spelar ingen roll vilken tid på dygnet jag går upp, en kopp (eller en halv kanna) slinker alltid ner. Blev även irriterad på mig själv när jag glömde äggen på plattan så de sprack och blev stenhårda. Mina sista ägg. Eller igår när folk trängde sig framför en gammal tant fram till bussen, liksom puttade bort henne ”för att hon var för långsam” – ibland undrar jag vad folk har innanför pannbenen.
Så då har jag klagat klart för idag, jag lovar, haha. Men nu kan ni klaga lite så känns det bättre för samtliga här inne.
Nu ska jag riva av en lång to-do list som jag skjutit fram på tok förlänge, idag är sista deadline på vissa saker. Så nu är det bara att kötta.
11:40 | augusti 7, 2018
Ett dygn på Fejan Outdoors.
I söndags packade jag, Mira, Linn, Joanna och Sara oss in i bilen för att rulla mot Norrtälje. Väl framme väntade en ribbåt som tog oss sista biten ut till Fejan Outdoors. En liten oas i Stockholms ytterskärgård, där du både kan paddla kajak, ta en fika eller övernatta i deras canvastält. David startade Fejan Outdoors efter att han varit nära på att dö av en elstöt och fick en uppenbarelse, sa upp sig från sitt tv-jobb och flyttade ut heltid till skärgården nära hans familjelandställe.
Jag, Sara och Joanna fick familjetältet längst inne i skogsdungen med en dubbelsäng och två singelbäddar.
Vi lyckades verkligen få lite av allt den här söndagen. För på vägen ut med ribbåten öppnade himlen sig och sedan började de här minst sagt arga molnen närma sig ön. Har nog aldrig sett en mer dramatisk himmel, så vackert.
Så vi drog på oss värmande kläder, mös ner oss på verandan, beställde in våfflor och blickade ut över regnet.
Det var ingen dålig våffelmeny vi gick till mötes – vaniljglass, banan och chokladsås toppat med torkade mandlar.
Klassikern.
Det var Mode Cold Brew som hade bjudit in oss till det här magiska dygnet. Alltså kallbryggt kaffe, helt utan tillsatser eller socker. Sean som grundande drycken startade Mode efter att ha spenderat mycket tid i LA och blivit frälst av kallbryggt kaffe. Sedan började han fundera varför det inte fanns några ”uppiggnande” drycker i Sverige utan massa kemikalier eller socker – och på den vägen är det. Vi fick prova deras nya smak med karamel som var löjligt god. Jag föredrar att addera lite havremjölk till kaffet.
Jag ropade in en matig skagen våffla.
Efter regn kommer solsken. Vilken avslutning på Prideveckan, en dubbel regnbåge, det måste betyda något. Aldrig sett en dubbelregnbåge under hela min livstid.
När håret hade torkat, traskade vi bort på klipporna och gjorde oss hemmastadda.
Tillbaka till verandan. 500 spänn till den som slickar under mina fötter, haha.
Så häftigt att vädret kan förändras så snabbt. På eftermiddagen sprack det upp och solen tittade fram.
Vi lagade mat tillsammans utomhus.
Vilken idyll, hade kunnat hänga kvar där och sänka stressnivån minst en vecka till.
Vi är ett riktigt småätargäng. Jag kallar Fingal för krafsaren, för hon krafsar alltid fram något ur sin handväska – bars, nötter, små förpackningar med jordnötssmör, tuggummi, läkerol.
Jag har en dålig ovana och äter ofta upp en fjärdedel av middagen samtidigt som jag lagar den.
Sedan padlade vi ut i solnedgången på en liten guidad tur.
Okej, kanotsemester nästa. Lugnet som infinner sig när man padlar runt mellan öarna i en brännande solnedgång. När vi kom tillbaka in till land så tog jag ett litet kvällsdopp och sedan fick vi en värmande kopp varm choklad. Sedan gjorde Sean espressotinis till oss på Mode.
På morgonen fick man frukosten levererad till tältet. Vi bestämde oss för en gemensam frukost på Linn och Miras terass.
Med massa nya intryck och skratt i bagaget var det dags att bege sig hemåt och in mot stadspulsen igen. Det var första, men inte sista gången jag övernattade där. Är så tacksam för det här dygnet och allt jag får vara med om livet. Längtan efter ett eget litet landställe minskade inte direkt efter de här 24 timmarna i skärgården.
Det här inlägget innehåller reklamlänkar
21:31 | augusti 6, 2018
ADOORE SUMMER SALE
Nu är det dags att göra rum för hösten – så idag startar Adoores stora sommarea. Hade aldrig förväntat mig att safariklänningen skulle sälja så bra, vi har fyllt på lagret hela fyra gånger. De flesta plaggen finns bara kvar i några enstaka storlekar, det är 30-40 % på hela sortimentet. Vad jag älskar med kollektionen är att plaggen kommer att fungera år efter år.
Det är hela tanken med Adoore, tidlösa plagg med en rolig tvist. Jag vill att man ska kunna bära dem säsong efter säsong.
Japp, men nu är det sista chansen att lägga beslag på «lumière du soleil». Vill återigen bara tacka er för alla bilder ni skickar på instagram, det är så häftigt att få se er i plaggen. Blir lika varm i hjärtat varje gång.
