Det förekommer cookies på petratungarden.se. Genom att fortsätta läsa på petratungarden.se godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

12:17 | augusti 13, 2019

Prisvärt boende i Praiano, Lunch på Il Pirata och middag på Next2 i Positano.

Positano next2 One Fire_-3

Nämen, nu är vi digitalt i Italien igen. Efter en fem timmars bilresa från Toscana sladdade vi in i Praino lagom till en sen lunch. Så vi kastade in väskorna i vårt Airbnb boende som var över förväntan. Carro hade snokat upp den här lyan för en helt rimlig peng. När vi skulle boka var nästintill alla hotell fullbokade – och mitt i allt kom den här lägenheten upp som ett brev på posten. Vi betalade 3300 per person för fem nätter. Riktigt bra. Den hade två stora terasser och en enorm balkong med utsikt över Positano. Rekommenderar den varmt, den äldre damen som ägde den var så gullig – och kom ner med färska tomater från hennes odling och färska ägg på morgonen. Bara en sådan sak.

Ni hittar lägenheten här! 

Boende Positano Lagenhet Boende Positano

Boende Positano

Snodde bilderna från deras Airbnbsida, men visst är det idylliskt. Sedan är ju inredningen inne, inte speciellt uppdaterad, men det var rent och fräscht. Dessutom älskade jag att köket låg i anslutning till terassen, så medan man gjorde frukost eller när Oskar och Markus lagade middag hemma en kväll kunde jag och Carro sitta och marinera oss i rödpang men ändå vara en del av deras matlagning.

Däremot får ni inte avsky att gå i trappor, för den är belägen ganska högt upp. Men det är värt det alla dagar i veckan för utsikten.

rist_il_pirata_081_1920 rist_il_pirata_061_1920

Vi skyndade oss ner för att hinna med en sen lunch på Il Priata. En grym beachclub som ligget beläget på klippor precis vid vattnet i Praino som är grannbyn till Positano.

Positano next2 One Fire_

Jag och Lorpan delade på en burrata med tryffelkräm. Markus gillar egentligen inte att dela mat, då han är uppvuxen med massa brorsor och var tvungen att armbåga sig fram för maten, haha. När de bakade bullar hemma, kunde han ibland slicka på hela plåten för att få alla bullar för sig själv. Rimligt.

Positano next2 One Fire_-2

Till varmrätt smällde jag en skaldjurspasta.

Hoppade i mitt senaste tillskott i bikinigarderoben från Valerie. Den här siluetten är verkligen en vinnare för kroppen. Hög midja och off shoulder med volang – en riktig favoritkombo på semestern.

Vi hade gjort en sen middagsbokning på Next2 i Positano, som jag och Lorpan åt på sist vi var på Amalfi. En taxi in från lägenheten till Positano tar tio minuter en kvart beroende på trafik. Restaurangen ligger en bit upp, så bered dig på uppförsbacke. Den har ingen direkt utsikt, men maten är värt varenda svettpärla.

Positano next2 One Fire_-10

De här högrevsbollarna var mmmmmmmmmmmmmmmm…..

Japp, det var första dagen i Positano!

7 kommentarer



06:30 | augusti 5, 2019

Sista dagarna i Toscana: Lagfoto, Middagsansvarig, Ostfest och Nya vänner!

Nu river vi av de sista ögonblicken från Toscana. Ny dag, nya äventyr. Hela ligan körde upp till en av restaurangerna i byn intill för att insupa utsikten och fylla våra magar med italienska delikatesser.

För mig blev det en ragu.

italien toscana petra tungarden-23

Obligatoriskt lagfoto.

italien toscana petra tungarden-3

Klockan är 20.15 och vi har gjort oss fina för den traditionsenliga sammandrabbningen där våra omättande strupar återigen skulle förtäras med förföriska bubblor.

italien toscana petra tungarden-3

Fyndade den här versace liknande skjortskapelsen åt Lorpan på Asos rea precis innan avfärd. Visste inte riktigt om den skulle gå hem, men han älskade den. Yes, 1-0 till frugan.

italien toscana petra tungarden-5

Därefter fortlöpte en kavalkad av rätter som flirtade med smaklökarna. Favoriten från middagen var dock denna citronsorbet som Victor kämpat med i timmar. Att gröpa ur 18 citroner tog sin lilla tid. Denna syrliga festlighet ackompanjerades självfallet av en likasinnad kamrat, limoncello.

Sen fortskred middagen i samma festliga anda.

Idag är det ingen vanlig dag, utan det var min Carro och Lenas tur att axla ansvaret för att sällskapet skulle få mat på faten. Nästintill hela dagen gick till prepp. Älskar att strosa runt i matbutiker utomlands, det är så exotiskt. Ville köpa med mig precis allt.

Om ni befinner er i Italien så måste ni köpa med er den här honungstryffeln hem. Dra mig baklänges var smarrig den var. Hade kunnat förvandla mig själv till Nalle Puh om jag fick slurpa i mig den här sörjan alla dygnets timmar. Såg att Mathem hade en variant med vit tryffel när jag försökte googla om det gick att lägga beslag på märket i Sverige.

Bred ett generat lager på valfri ost och dröm dig bort.

När middagen var preppad. Yes, jag rev parmesan i en timme i gassande solsken för att göra parmesanflan. Tackar som frågar, så begav vi oss ut för att plocka dekoration till middagsbordet. På grusvägen ner till huset låg det nämligen ett fält fyllt av solrosor.

Levt i våra Adooreplagg under semestern.

italien toscana petra tungarden-14

Vi piffade och piffade. Om jag någonsin kommer ha råd att köpa ett landställe ska jag fynda ett liknande rustikt träbord som man kan bära ut och laga mat på.

Juste hörni! Jag bytte ju om också! Vi var nämligen tvungna att småspringa tillbaka från solrosfältet för att hinna till startskottet.

italien toscana petra tungarden-32

Hej, lilla brännande solen.

Så glad att vi fick följa med på den här magiska resan. Föll pladask för hela ligan och längtar till nästa reunion.

italien toscana petra tungarden-34

Tänk va att han är min.

Två favoriter – EE.

italien toscana petra tungarden-11

Resultatet av en timmes hyvlande av parmesan. Det var Lenas förslag att göra parmesanflan som vi sedan klickade på en typiskt italiensk tomatröra toppat med en hemmagjord pesto (från matbutiken) och basilika.

italien toscana petra tungarden-16 italien toscana petra tungarden-16

Vår andra förrätt var straciatella med mandariner toppat med pistagenötter, lyckades såklart fota innan pistagenötterna fulländade rätten med pricken över i:et.

italien toscana petra tungarden-17

Sist men inte minst skickade vi in pecorinoost i ugnen med ett täcke av honungstryffel som man sedan kunde doppa ett stycke vitt bröd i. Älskar du ost? Då måste du prova den här mastiga rätten, var tvungen att lägga band på mig själv för att inte slicka ur sista resterna ur den bruna keramikskålen.

Japp, de var de ostiga förrätterna.

Glömde fota varmrätten med det var Carros förtjänst, en vodkapasta som fått puttra på spisen hela dagen. DEN VAR SINNESJUK! Ska be Snarro om receptet och langa ut det till er, för ni kan inte fortsätta leva er liv utan den rätten.

Le grand dessert – nutellapizza med jordbubbar och krossade hasselnötter.

Och det var den veckan! Imorgon reser vi vidare i bloggen till Positano.

4 kommentarer



06:30 | juli 30, 2019

Dag två i Toscana: Lättsamma poolaktiviteter, obligatorisk drink och storslagen middag!

Vaknade upp till solen som kittlade en i ögonen.

Sedan var det raka vägen till poolen för diverse lättsamma sporter.

Medan matlaget nr 1 husserade i köket. Vi var indelade i olika team som skötte de tre middagarna vi slängde ihop själva. Team ett satte ribban löjligt högt och banade vägen för resten av veckan.

De här friterade mozzarella bollarna smälte i munnen. De var panerade i persilja och vitlök eskorterade tillsammans med en fänkålssallad.

Sedan var det dags att hoppa i sin stass för 20.15 varje kväll sipprade vi på fördrink, för varje klunk sjönk solen närmare bergen.

Hey BFF!

Veckans första törstsläckare var Italiensk paraddrink aperol spritz.

Samtliga medresenärer hade gjort sig stiliga för första sammandrabbningen.

Beauty!

Ingen dålig hylla.

Menyn presenterades och såldes in i minsta detalj.

En liten teaser av den blivande varmrätten.

Ljugarbänken.

Sedan var det dags att sätta sig till bords och därefter passades rätt efter rätt ut, kvällen avslutades med dans och musikquiz.

8 kommentarer



06:30 | juli 4, 2018

Picknick bland vinrankorna, Svalkande dopp och Beer Pong på liv och död.

villa la madonna blogg_

Hallå hoff poff så är vi i Italien igen. Tänk om man bara kunde kasta sig genom soliga ögonblicket i livet som man kan i bloggen. Nåväl en av dagarna bestämde vi oss för att ge oss ut på picknick bland alla vinrankor. Jag slängde på mig min mest italienska stass innan avfärd.

villa la madonna blogg

Alla fick varsin ryggsäck packad med färdproviant, mest vin – och en macka, haha. Så som sig bör i italien.

villa la madonna blogg

Sedan drog vi iväg på hojarna. Eftersom jag, Sara och Ida hade avverkat två morgonpromenader hade vi stenkoll på läget.

villa la madonna blogg

Japp, vi hittade ett litet krypin under ett träd i skuggan med helt okej lunchvy.

villa la madonna blogg

Ska fantisera om den här lunchen när jag drar i mig en trött sallad framför datorn på kontoret i januari.

villa la madonna blogg

Danijel fick smeknamnet Smokey Murra under semestern. Jag älskar ju att dela ut smeknamn till höger och vänster, stackars Markus han kommer snart inte veta vad han heter. Men ni vet vad dem säger: ”Kärt barn har många namn”.

villa la madonna blogg
Sedan var det dags att trampa tillbaka förbi små söta hus och vingårdar.

villa la madonna blogg

I vissa backar fick man dispans från sadeln.

villa la madonna blogg
Det tog inte många sekunder efter hemfärd innan hela gänget kastade sig i den svalkande poolen.

villa la madonna blogg

Sen var det dags för…. finkläder igen. Så himla mysigt att göra sig lite fina för varandra på semestern.

villa la madonna blogg

Ingen levande själ kom undan min obligatoriska parfotograferingen aftonen till ära.

villa la madonna blogg
Inte ens jag själv. Eller okej, jag tvingade snarare någon att ta en bild på mig och Lorpan. Så många som frågat om kittet jag har på mig. Jag fick låna det av Sara, som i sin tur hade fått låna det på RMPR (ett presskontor). Tror bestämt att det kommer in till hösten. Lyllos oss – jag vill nämligen också lägga vantarna på det. Så bra ha set, kommer fungera år efter år.

villa la madonna blogg

Beerpong på liv och död stod på schemat. Eller det kändes som det just då iallafall. Det var faktiskt ruggigt jämt.

villa la madonna blogg

Sara visade sig nämligen vara en jävel på att få grabbarna att halsa bärs.

villa la madonna blogg   villa la madonna blogg

Vet inte riktigt om min insats tar sig till historieböckerna.

villa la madonna blogg

Spänt läge, haha.

villa la madonna blogg

Hello hottie. Solnedgångarna där går inte av för hackor.
villa la madonna blogg
Där är hon ju min pangtjej!

villa la madonna blogg

Därefter väntade en välförtjänt brakmiddag. Med en pistol mot pannan skulle jag välja det italienska köket – om jag nu vore tvungen att avstå från all annan mat framöver. Hmm… eller skulle jag välja asian fusion. Okej, helst av allt hade jag kunnat tänka mig en mix av dessa. Nu vet jag, asian fusion måndag till fredag, sedan köttar jag på med italienskt på helgerna. Eller okej obligatorisk tikka masala på söndagar, det har blivit en tradition och man gillar ju inte att rucka på vanor.

4 kommentarer




14:55 | januari 8, 2018

Sista dagen i Alagna: Gamla fina trähus, Äppelpaj att dö för och Ravioli fylld med burrata.


Nu kastar vi oss tillbaka till i lördags. Vi vaknade upp till ett molnigt Alagna, dimman omfamnade bergen. Så vi tog det lite extra lugnt på morgonen, drack en extra kopp kaffe och skyndade långsamt. Men så fort vi kom upp till toppen så lättade det. Dimman låg bara som ett lock över dalen.

Skidställ-
Min lillasyster Millo och jag bestämde oss för att ingen skulle missa våra vurpor i backen. Jag hade fått låna med mig ett par neonfärgade skidbyxor från J. Lindeberg som jag invigde. De här byxorna sitter som ett andra skinn, föredrar verkligen att åka i tighta skidbyxor – gillar när man känner att alla kroppsdelar sitter på plats.


Så häftigt att det kan gömma sig en klarblå himmel ovanför molnen.


Sedan var det dags för en snabblunch. Mitt squad, minus pappa.


Den här äppelpajen smakade himmel. Krispig smördeg tillsammans med perfekt smörstekta äpplen och en hint av kardemumma.


Sedan slog klockan fördrink. Jag hade mina yngre blonda yrväder mitt emot mig.


När Markus var yngre hade en ödla under hela sin uppväxt som hette Dabbe. Det mest underhållande Dabbe gjorde var att dansa mot glaset när han ville ha mat. Upp och ner med hans små tassar. Därför har vi, till minne av honom, döpt en dans till Dabbedansen.


Alagna är själva urbilden för hur en alport ska se ut: gamla fina trähus, trånga gränder och spetsiga berg runt omkring. Det är som att tiden stått stilla. Byn har en charm som inte går att sätta fingret på. Sista kvällen åt vi middag på ett ställe som likväl skulle kunnat vara Skansen: träväggar, servitriserna bar förkläden och skjorta med puffärm.

Jag beställde in en pastadröm. Ravioli på hemgjord pastadeg fylld med burrata, dränkt i smör toppat med rostade hasselnötter.


Aftonen avslutades med ännu mera sällskapsspel. Pappa hade kommit på en egen variant av: ”Med andra ord”.

1 kommentarer