16:47 | september 26, 2018
Min bröllopsklänning – Den första i spets.
Mina bröllopsklänningar som Ida Lanto skapat. Wow, vart ska jag börja. Eftersom jag hade lyxen att få bära två så bestämde vi oss för att göra den första väldigt klassisk, tidlös, figursydd i en ståtlig spets, som nästan kändes vintage. Ett pampigt milslångt släp med ett skimrande undertyg som gjorde att hela stassen blänkte till i solen. Jag har aldrig känt mig så vacker som gjorde den dagen. Den satt som ett andra skinn – och Ida har verkligen lagt ner sin själ i klänningarna. Det finns ingen som är så bra på att förstärka ens former och få en att känns sig kvinnlig som Ida.
Jag kände mig verkligen som ett vandrande timglass i ett spetsfodral. Nästan som en kunglighet, hur tusan de nu känner sig.
Så tråkigt att man bara får bära klänningarna en gång i sitt liv. Så på bröllopet spikade vi en fest om fem år där man återigen får dra på sig blåsan och så kör vi en hemmamiddag iförda stasserna, om man nu kommer i sin blåsa då vill säga, haha. Den var jävligt tight.
Vi åkte tillsammans med Sara och köpte tyg på Siden Karlsson. Vet inte hur många gånger jag svängt förbi Idas ateljé senaste tiden. Eftersom vi även är vänner har vi avverkat en hel del skvaller, killar, tinderdejter och fittingar in på småtimmarna, haha. Ida delar nämligen kontor med Sara Biderman.
Det här var bilden hon visade då för en livstid sedan.
Minns ni hur allt började? Jag stylade Gina Dirawi till Melodifestivalen och så gjorde Ida några av klänningarna. Under en sen kväll i ateljén mitt i all trötthet skriker hon till och säger att hon hittat min bröllopsklänning. Då var jag fortfarande SUPERSINGEL – och undrade vad tusan hon pratade om i nattmössan. Sedan sprang hon fram med en bild på mobilen.
Samma kväll som vi förlovade oss, en livstid senare, skickade jag ett sms och sa att det var dags att börja skapa underverk. Och på den vägen är det.
Först sydde Ida ett ”skal” innan hon monterade spetsen och la till meshen undertill.
Spetsen var helt förtrollande. Kolla armslutet.
Kände mig verkligen så otroligt fin. Ståtlig liksom. Man vill liksom sträcka på ryggen lite extra i klänningen, det är sådant hantverk.
Nästa gång jag var där hade hela släpet fått spets. Vi provade med slöjan till.
Det här var mitt i natten två dagar innan vi skulle lyfta. Vi ville göra fittingen precis innan avfärd. Börjar typ gråta för att klänningen är så bländade vacker. Vill rama in den eller köpa en större lägenhet så den kan få ett eget rum.
14:04 | september 26, 2018
Back to reality
Regnet smattrar utanför, träden viner och det ser ut som att världen utanför mina fönster är en svartvit film. Själv sitter jag med fötterna inborrade i min fotvärmare (min bästa present någonsin, tack Lorpan), benen är omslutna av mina mjukaste tights och överkroppen täckt i min bästa myströja. På tvn rullar Föräldrarfällan i periferin. Jag ryser nästan över hur mysigt jag har det. Trots att hela lägenheten är täckt av minnen och stressstök från dagarna innan avfärd (finns typ inte en kvadratmeter som är ”ren”) – så har jag det överjävligt bra. Beställde Foodora fram till dörren, som jag slevar in rakt från lådan.
Imorse sov jag till halv elva, har inte kunnat slappna av efter bröllopet, varit så uppe i varv och gått på endorfiner, så flugit upp på mornarna vid 08.00 till Lorpans förfäran. Imorse när klockan ringde vid 07.00 kände jag hur mörbultad jag var och bestämde mig för att sova tills jag vaknar. Nu sitter jag och försöker knappa mig tillbaka in till verkligheten, fingrarna springer över tangenterna för att svara på mail som hamnat i skuggan för bröllopet. Det känns som jag varit i ett annat universum för en vecka, en annan planet. Som att jag är en utomjording som sitter och svarar på mail. Allt har gått i så högt tempo senaste månaden och aktiviteter har avlöst varandra, nästan så jag knappt vet hur jag fungerar utan pulsen. Har bestämt mig för att ta det riktigt piano de här dagarna, landa, andas.
Känner ni igen er? Ni vet som första dagarna på semestern, man vill ta djupa andetag men är van vid högt tempo. Känslan blir istället nästan kontraproduktiv och man blir ännu mer uppjagad. Som att man konstant glömt något, dunkar i bakhuvudet.
På måndag får verkligheten komma och sätta klorna i mig på riktigt, fram tills dess ska jag sväva på kärleksmoln. Jag sitter och inväntar bilderna från bröllopet så jag kan dela med mig till er. Eftersom jag är en inbiten bloggare gillar jag att förmedla saker i kronologisk ordning – så vi kommer börja med torsdagens aktiviter, men först tänkte jag att vi skulle kolla på hur brudklänningarna kom till. Så kika in i eftermiddag så kommer ett helt maffigt inlägg om det <3
12:00 | september 25, 2018
Trend: Jordnära färger
1. Stickad tröja 2. Kjol 3. Jacka 4. Väska 5. Halsband 6. Jacka 7. Blazer 8. Skinnkjol 9. Jumpsuit 10. Väska 11. Tvåfärgad kjol
Vid det här laget tror jag att ni har stenkoll på höstens stora trender rutigt och djurmönstret. Men det finns även några färger som sticker ut lite extra denna säsong och det är de jordnära färgerna. Vi ser framför allt mycket brunt, men hela naturens färgspektrum är aktuell i alla butiker.
08:45 | september 25, 2018
Vem är Uchenna?
Låt mig (Pålle) få presentera er närmre för den här pinglan! För vem är egentligen den bubblande snyggingen som alltid har ett leende på läpparna? När upptäckte hon att hon ville jobba med mode och hur spenderar hon allra helst en ledig dag?
Uchenna Okolo
Hur var din uppväxt?
Jag är uppvuxen i Stockholm och har varit bosatt här hela livet. Min mamma är dock finsk och tillskillnad från de flesta halvfinnar i denna stad som verkar smussla med sitt finska påbrå (ja, Petra, en pik till dig 😉 så vill jag verkligen slå ett slag för vårt grannland. Jag har spenderat alla barndomssomrar på de mest magiska platserna i Finland och jag har därför även många av mina bästa vänner på andra sidan Östersjön.
Vem var du i gymnasiet?
I gymnasiet var jag nog tyvärr framför allt sen, haha. Men jag var även högljudd och glad mest hela tiden, jag vet, sjukt provocerande att säga att man älskade sin gymnasietid. Vi hade en ganska bra sammanhållning hela årskursen så på rasterna var det mycket mingel i korridorerna och på helgerna blev det också en hel del fester. Själva skolan klarade jag också bra på något vänster, vilket resulterade i att jag nu pluggar ekonomi/marknadsföring på universitet.
Beskriv din stil med tre ord?
Oj, svår fråga. Men skulle nog vilja säga mycket mönster, okomplicerad men alltid med en röd tråd. Haha, var det någon som hängde med?
När visste du att du ville jobba med mode?
Mitt intresse för mode och kläder började göra sig uttryck i högstadiet. Kommer ihåg att jag köpte modetidningar för halva månadspengen och blev inspirerad att bära bland annat ett par utsvängda, högmidjade jeans en skoldag i nian. Alla såg ut som frågetecken när jag klampade in i klassrummet. Det var ju låg midja och struprör som gällde back then. Var en riktigt irriterande unge som förklarade för mina vänner att detta var ”Fäshiön from New York, det kommer till Sverige snart” Som det tur nog för mig även gjorde. Med åren blev jag mer självsäker och fortsatte ta risker med min stil och insåg väl att jag hade ett öga för det hela. I gymnasiet var det enda jag snackade om att få jobba i modebranschen, med exakt vad visste jag inte då och jag har fortfarande inte riktigt fått klarhet i det. I mitt jobb idag får jag ju erfarenhet av många olika delar av branschen vilket passar mig perfekt just nu.
Hur spenderar du helst en ledig dag?
Den ultimata dagen är en tjugogradig sommarlördag då jag vaknar runt kl 10, tar en kopp kaffe och går en extremt lugn promenad med min kille till valfri sjö för ett morgondopp. Sedan svirar jag om till ett snyggt böljande set och beger mig till en uteservering för bellinibrunch med ett gäng tjejkompisar för att tjöta om gårdagens bravader. Därefter strosar vi runt på stan för att sedan mellanlanda på någon kompis balkong. Kvällen fortsätter på en livlig restaurang med lite för hög R’n’B dit massa vänner trillar in på rullande band. Avslutningsvis går vi alla ut och dansar under stjärnhimmel i någon timme tills jag smiter hem och somnar med ett leende på läpparna.
Vad är ditt ”guiltiest pleasure”?
Haha, jag älskar high school filmer. Och då snackar vi inte typ Clueless (förövrigt världens bästa film) men mer Netflix egenproducerade high school rom-coms ni vet? Låt en kvinna leva!
Vilken sång skulle vara soundtracket till ditt liv och varför?
Formation – Beyonce. Förutom de politiska budskapet så är det en sådan himla girlpower i den! Det är så jag vill marschera genom livet, med mina tjejer in formation.
Vilka tre saker skulle du rädda ur ditt hem om det började brinna?
Dator för obvious reasons, mina smycken ärvda av mormor och mina gamla foton som bara finns i fysiskt format. Var otroligt svårt att komma på svaren här, verkar inte äga något egentligen av värde, haha.
Lifegoal när du var tio år?
Då skulle jag bli världskänd artist bosatt i New York, utan tvekan!
Vad äter du helst till middag?
Jag är vegetarian, men försöker äta veganskt. Helst äter jag någon nice mexikansk taco, libanesiskt eller valfri asian fusion. Men vad jag brukar äta fyra av sju dagar är tyvärr bönpasta med pesto.
Din bästa go-to outfit?
Nu under kallare årstider blir det jeans, tröja med volym och klackar! Eftersom jag gillar att jobba lager-på-lager är jag inte så förtjust i sommarmode, men det blir oftast klänning med slip-in sandaler under det varmare halvåret. Och alltid massa rasslande guldsmycken!
Vem skulle du vilja byta garderob med?
Jag gillar de danska tjejernas stil med mycket färg, volym och mönster. Så jag skulle säga Pernille Teisbaek eller Janka Polliani.
Uchenna går praktiskt nog under namnet Uchenna överallt! Hennes blogg hittar du på nouw.com/uchenna och hennes instagram är @uchenna!
17:00 | september 24, 2018
Weekly Plans
Foto: Johanna Rosenlew
Nu ligger jag i en solstol ute på en brygga långt ut i havet med slutna ögon med en filmvisning i huvudet från dagarna som gått. Jag vet inte vart jag ska börja. De är utan tvekan de bästa dagarna i mitt liv. Det känns nästan som en förlossning, allt det hårda slitet, frustrationen, planeringen – och mitt där i lyckoruset har man släppt allt. Det var värt varenda minut, sekund, bråkdelssekund.
Så härligt att få två dagar att smälta alla intryck. Jag tror aldrig jag varit så mycket i nuet som under dessa dagarna. Det känns nästan som att jag ska explodera av kärlek och tacksamhet över hur fantastisk familj och vänner vi har fått äran att ha i våra liv.
Det är så fint med bröllop, alla nya relationer som födds, gamla krokiga vägar som återigen hittar tillbaka till varandra – tack vare kärleken. Gud, låter så blödig nu men känner mig som ett öppet köttsår, helt kärleksbombad. Som amorskärlekspil gett mig en rak höger in i hjärtat.
Sent imorgon kväll flyger vi tillbaka till Svedala – och verkligheten. Det känns så långt borta. Jag vill bara stanna i min kärleksbubbla några dagar till.
Den här veckan ska jag terrorisera er med bröllopsinlägg – såklart! Har medvetet inte planerat in ett enda möte, så jag ska ha tid att komma ikapp med allting, andas ut och ha tid för bloggen.
På fredag åker jag och Markus på en liten minihoneymoon till Yasuragi över helgen som jag överraskade honom med. Vi åker ju iväg på honeymoon först i februari, men kände ändå att det var mysigt att få några dagar själva, stanna upp och inse vad tusan man precis har varit med om medan minnet är färskt.
Jag ber om ursäkt om bloggen varit lite strulig senaste dagarna med annonser och dylikt vi håller på att testa några nya funktioner inför en ny lansering. Även bloggportalen och Pinterest har strukit med, men det ska vara fixat nu – och snart är vi på banan bättre än någonsin!