Det förekommer cookies på petratungarden.se. Genom att fortsätta läsa på petratungarden.se godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

18:03 | maj 27, 2020

Tillbaks på ruta 1

Hörni, livet i bebisbubblan rullar på!

Igår gjorde mina bröst för jävla ont på morgonen. De som äntligen hade gått från hårda stenar till softa maränger. Men precis som i Patrik Isakssons gamla listetta: ”Tillbaks på ruta 1” så satt jag där i soffan igen med vattniga ögon. Var ute och hälsade på en kompis när läget bara blev sämre och sämre. Japp, och tillslut hade jag fått feber och mjölkstockning i ena patten. Så spenderade kvällen med mina nyfunna bästisar vetekudden, bedövningspadsen från MOM, ipren och alvedon. Ammade utav tusan på det ena bröstet som fått stenhårda klumpar i. De gröna ådrorna på mina bröst lyser och ser ut som gröna linjens karta över Stockholms tunnelbana.

Imorse badade jag i mitt egna svett, men nu har iallafall febern släppt även om bröstet fortfarande liknar en puckelpist och är ömt.

Hade liksom inte förväntat mig det här av amningen. Ena bröstet känns ändå helt okej nu, så hoppas att den andra ratten fattar vinkeln och hakar på ett vinnande koncept för allas trevnad. Håller tummarna för att den här historien snart är ett minne blott och amningen flyter på. Just nu är det mer ett ångestmoment varje gång. Insett att jag inte är ensam iallafall. Att det är många som kämpar därute.

Idag kom gänget från Gamla Uppsala Snickeri och Lojs och dundrade upp hyllan i sovrummet. Vi har nämligen väntat in belysning från Italien, då de specialbeställt en extra tunn list. Wihoo, äntligen! Satan vad snyggt det blev. Det känns som att vårt sovrum förvandlats till ett lyxhotell. Ni kommer såklart att få se bilder – om ni är nyfikna så kikar ni in på min instagram @petratungarden.

Sedan var Harpan på hörseltest – och fick MVG. Eller okej, man kunde bara få godkänt eller icke godkänt, haha. Men eftersom jag redan tycker att mitt barn är ett geni så säger vi MVG+. Tiden går så snabbt. Imorgon är Harry 14 dagar, say what. Två hela veckor i livet.

Hur mår ni? Hur härligt är det att sommaren kommer nu! Ska försöka hinna knåpa ihop ett till inlägg med lite snaps från dagarna som gått som ni kan läsa lagom till morgonkaffet imorgon.

 


41 kommentarer



41 kommentarer om “Tillbaks på ruta 1”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Jag accepterar villkoren som finns här

  • Hej snygging! Du vet säkert att rattarna inte tål det minsta lilla nedkylning 😉 Och tänk på att allt under kroppstemperatur är kallt. Bästa tipset är att alltid ha en snygg ullsjal över boobsen när du är ute. Hoppas det går snabbt över!
    Kram

    Svara
  • Fat det är en myt. Att stokning kommer av kyla. Så strunta i det
    Det finns en miljon myter om amning. Amningshjälpen jag bra sidor på fb och det finns hjälp mammor att ringa. Ett tips 😊

    Svara
  • Hade också en tutte som va segare än den andra men den hajjade grejen nån vecka senare. Jag pumpade faktiskt lite lätt för att släppa ut knölarna- så fort jag kände en. Av vad jag läst är dina ganska stora, likt mina.. För att inte kväva lilla underverket håller man ju fritt för näsan, tips är att byta grepp ofta så du inte stryper gångarna när du ammar. Heja dig!

    Svara
  • Åh, tack för tips! Ska testa att byta grepp! Låter som en bra idé!

    Kramar!

    Svara
  • Hoppas du får i ordningen amningen ❤️❤️ Jag hade jättemycket hjälp av en amningsgrupp på facebook, amningshjälpen i Norge, men finns säkert svensk också! Låg och läste i timtal när jag ammade 🙌 hade också meeeegabröst, och fick mycket bra tips där om både reglera produktion, grepp och amningsställningar. Var så fint att läsa om andra, och då komma på vad kanske jag kunde göra för att det skulle bli lättare. Massor av lycka till, och vilket underverk till barn! 😍❤️

    Svara
  • Pressa inte dig själv nu om du mår dåligt, jag menar klart att du ska blogga om du vill, men känns ingen press för vi finns kvar!!!! Lovar❤️
    Tack för din härliga blogg och stort grattis till underverket✨ (Jag väntar barn och har fått tips om att ta hem en amningskonsult direkt om det gör ont!)

    Svara
  • Lecitin (kosttilskudd) hjalp veldig på tette melkeganger for meg. Verdt å teste. Grattis med fine Harry <3

    Svara
  • Kämpa på med amningen! Det blir bättre! Ni är ju faktiskt två stycken som ska synka ihop när det ska ammas. Det är inte bara att ploppa in bröstet i munnen på ungen.. Vilket jag trodde.. Ser ju så enkelt ut när alla andra gör det? Jag tyckte det tog iaf en månad innan tekniken satt och det flöt på. Det är bara att fortsätta träna 🙂 Det fixar du och Harpan! Heja heja!

    Svara
  • Det här hjälpte för mig; att vända på bebis när man fick stockning – alltså benen ut mot armen i stället, hakan var en bättre ”propplösare” så att säga! Det gör jag fortfarande ibland (nu med tredje barnet) för att undvika. Men det absolut farligaste för mig var för liten (läs; ofta lite snygg) amningsbehå. Då fick jag stockning DIREKT. Heja dig! Och mest; stressa inte och ta det i er takt. Heja dig!

    Svara
  • Amningen är (för väldigt många visar det sig) hemskt!

    Förstår inte att det pratas så lite om vilken utmaning det är! För mig var det mycket värre än själva förlossningen! Ont, blodiga bröstvårtor, ständigt för spända bröst, mjölkstockning osv. Dessutom fick jag D-MER ( amningsdepression kan man säga) och mådde fruktansvärt dåligt mentalt av amningen. Hemskt!

    När jag kastade in handduken var det som att livet återvände och jag kunde äntligen njuta av min fina bebis.

    Jag håller inte med om att kyla och mjölkstockning är en myt. Tycker det i allra högsta grad stämmer! Ullinlägg i BH:n funkar! Men måste användas även i högsommarvärmen.

    Svara
  • Gud, tror vi skickade våra kommentarer precis samtidigt för du skrev exakt mina ord. Håller med om allt (D-mer, kylan, jag föder hellre 10 gånger om än att utsättas för amning igen). De som inte upplevt den fysiska och psykiska smärtan som amningen faktiskt kan orsaka, kommer nog aldrig förstå fullt ut (obs rimligt så klart), så tack för en snabb känsla av samhörighet 💛

    Svara
  • Alltså guuud! Jag mådde så dåligt också för att jag mådde dåligt av att amma 🤦‍♀️ Alltså att jag mådde skit av det som min dotter tyckte var bäst på jorden! 😭

    Efter veckor av skit skit och skit ringde jag till amningsmottagningen en sista gång och grät i telefonen. En mycket förnuftigt barnmorska sa ” du, så här tufft ska det inte vara. Det är väl bäst om du bara slutar? Ta med dig en flaska ersättning och gå ut i solen med din bebis. Njut av varandra!” Det var exakt vad jag behövde höra för att känna…nä nu fan räcker det!

    Att mata med flaska var lätt, mysigt, dottern älskade det (hon visade sig dessutom ha mjölkallergi så vi övergick till mjölkfri ersättning, hade jag ammar hade jag behövt äta HELT mjölkfritt) och jag och min man kunde dela på matningen. Andra nära kunde mata hur lätt som helst och friheten var underbar!

    Svara
  • Jag ska få mitt andra barn om två månader och har bestämt mig för att inte ens försöka denna gång. Jag utsätter mig inte för det lidandet igen! Jag kommer mata med ersättning från dag 1 och det känns jättebra! 🙂

    Svara
  • Inser att jag inte har bearbetat amningsperioden tillräckligt, för jag blir tårögd av att läsa dina ord.
    Jag kände och upplevde precis likadant som du och träffade till slut också en BM som bara sa – nu.räcker.det.
    Jag försökte med gott mod med nummer 2 också, men det var precis lika illa. Inga grepp, krämer, vinklar, pads, pump eller nått funkade. Skulle jag ha fått ett barn idag hade jag utan tvekan skippat amningen – så heja dig och ditt val! Hoppas du får en fin(are) start på livet med den lilla <3 (och att allt annat går bra också) Kram!

  • Jag kämpade i två månader med i princip konstant mjölkstockning – hög feber, inflammerade bröst och jävligt jävligt ont. Ingenting hjälpte och jag mådde piss i helvetet. Hade dessutom grov ångest varje gång jag skulle amma. Fick stöd från amningshjälp osv men det var lönlöst. Så jag slutade. Sista dagen hade jag en stockning i Fucking bröstvårtan (!!) och då kände jag – dra åt helvete mjölkjävel.
    Och det var så befriande (efter första känslan av sorg, så klart, man vill ju för allt man är och kan). Därefter har jag och min kille delat prick lika (om inte övervägande mot hans vågskål) på all matning på nätter, kvällar, osv. Det finns fördelar med ”andra sidan” också.
    Och, det är klart man kämpar – men seriöst, mina barn har mått toppen om inte bättre av att jag inte ammat dem – för jag har mått bättre.

    Det är okej, det är verkligen helt okej. Kom ihåg det ❤️ Kram

    Svara
  • Usch stackare!! Var försiktig med boobs i kyliga vindar. In i duschen och massera knölarna. Försök amma ut det med händerna… det enda som fungerade för mig. Massera mot vårtan, du märker när det släpper. Men det viktigaste är att massera så fort du känner ngt!! Lycka till =) och det är jättekul att du uppdaterar bloggen men känn ingen press. Vi finns här!

    Svara
  • https://www.amningshjalpen.se/ är räddaren i nöden. Bvc i alla ära men de är inte alltid amningsexperter. Ring en hjälpmamma. Gå med i amningshjälpen på Facebook.
    Rent generellt så försök ha bebisens haka där du känner knölen när du ammar. Byt amningsposition ofta. Köld är en myt. Det som forskning visat är att tryck mot brösten ger stockning. Det är en karusell såhär i början. Hur ser taget ut? Är bröstvårtan stor och rund när bebis släpper eller är den sned? Allt detta kan du få hjälp med. Lid inte i onödan. Hjälp finns. Hoppas du blir bättre fort. Att ha ont i brösten är fan rövjobbigt.

    Svara
  • https://sites.google.com/site/amningsfakta/foerebygga-och-haeva-mjoelkstockning

    Svara
  • Usch kämpa på…. När det väl sen flyter är det värt det!

    Jag kunde inte ha amningsbh med byglar lr med mer stöd – alla satt åt så det blev amningslinne. Kunde bara sova på rygg för annars kom det också smygande. Lycka till!

    Svara
  • Hej Petra!

    Jag har inte barn eller kan något om amning eller dylikt, men jag lyssnade på en pod en gång som rekommenderade amningsnapp och något bröstvårtekräm som jag tänkte att ”aahh, när/om jag får en bebis någon gång ska jag försöka komma ihåg det”.

    Kanske (hoppas) det kan hjälpa!

    Ha en fin dag och heja på!

    Svara
  • Början är oftast svårast. Jag fick börja min ”karriär” som mamma med stora kålblad på brösterna och luktade som någon hadde kokat kålgryta för en vecka… Men gamla folk visste att det är någonting där som hjälper fast luktan är hemskt. Bara att stoppa kålblad mot brösterna och byta till ny efter 6 timmar. Redan nästa dag började det släppa. Och då det tar sjukast så måste man få ut ännu mera mjölk (tyvärr), då är det bra att ta lite hjälp med maskin. Vi fick låna maskinen från sjukhuset får några veckor. Extramjölk lade jag till frysen för nödsituationer och använde dem också senare till första potatisportioner.
    Jag var också känslig till kyla i första månader, man fick betala ränta med samma om man fick blåsten till brösten.
    Men knep finns det lika många som det finns mammor. Det bästa är att prova olika; som just positioner (under armen, sittande, liggande – så att munnen tar bröstet i olika vinklar), massera bröstet – du eller mannen =)…
    Många av mina bekanta har fått kämpa första månader och efter det var det fest för länge, vissa ammade tom några år fast början såg omöjlig ut. Bar några fick ta beslutet att inte amma alls. Att vara mamma och en mejeri är inte lätt, det finns sällan en fabrik som börjar från noll utan problem =) Men man lär sig hela tiden!
    Ha det så bra och njuta, njuta och njuta. Tiden går så fort!

    Svara
  • Har aldrig kommenterat någon här innan men känner SÅ igen detta.
    Det som räddade mig var att stå o mjölka mig själv (haha) i duschen under varm stråle. Man får trycka ihop bröstgårdarna lite samtidigt som man masserar bröstet med nedåtgående rörelser mot bröstvårtan.

    Hade också jätteont när jag ”vande” mig vid amningen. Till slut kom de fram till att anledningen till att det gjorde så sjukt ont var för att tungbandet på bebisen var för kort. Ledde till dåligt grepp för honom och därav mjölkstockning o såriga bröstvårtor.

    Svara
  • Hade precis samma med amningen. Men KÄMPA det ger med sig, och sen är det så bekvämt att amma och ha portabel mat Med sig överallt.
    Jag använde PURELAN på bröstvårtorna och köpte ull-inlägg som jag har dygnet runt på mig så inläggen och sedan PADS på dom. + PURELAN.

    Svara
  • Åh vad jag känner igen mig!
    Hade sååå mkt problem med amningen, gav upp efter drygt 1 vecka då hon bara gick ner och ner i vikt eftersom det inte funkade. Funkade inte dels för att hon aldrg fick till ett bra/rätt grepp samt att jag hade så ont, blödande och såriga nipples och ångest. När jag gav upp och övergick till att pumpa och ersättning var det som om livet kom tillbaka! Hon blev galadare jag mådde bättre och vi kunde äntligen njuta av bebbisbubblan och inte ha ångets och oro över matningen. Och hon gick upp i vikt och jag slapp oron över att hon skulle dö av näringsbrist. Ja för det var så det kände, som att hon skulle svälta ihjäl och höll på att dö.
    Nu väntar jag mitt andra barn och det enda jag är orolig och rädd för är just amningen. Får fan ångest av att se mammor amma än idag då det för mig är förnippat med bara stress, panik, smärta, oro, ångest mm. På ett sätt vill jag ha revansch och försöka igen, det kan ju gå mkt bättre denna gång. Men en stor del av mig vill inte ens försöka igen utan vill välja att inte amma alls denna gång, utan bara pumpa och ge ersättning. Får se hur det blir, tänker att det ger så där och då. Men amningsångest kommer nog alltid finnas med mig.
    Varför sa ingen detta innan man fick barn? Det verkade ju på alla som att det bara var att slänga fram patten så gick allt av sig själv? Kände mig så ensam i min amingspanik där och då eftersom ingen annan verkade lida av det så som jag gjorde…

    Svara
  • Oh my vad det påminner om mina upplevelser. Om jag får ge ett tips så är det att försöka om du vill men att tillåta dig själv att lägga ner det så fort det gör dig ledsen. Jag har inte kunnat amma något av mina barn trots att ”alla minsann ska kunna”

    Svara
  • Det värsta är att man dessutom hör överallt ”kämpa på, det blir bättre! Det ser så fint ut allt och det är jobbigt i början! Alla kan amma!!!”

    Som om man inte redan kämpat tillräckligt med graviditet, förlossningen, förlossningsskador (för de flesta i alla fall) hormoner, sömnlöshet osv.

    Dags att kämpa lite till! Genom sår, blod, mjölkstockning, bröstbölder, operationer, antibiotika, ångest, pimpling osv osv för ”alla kan amma, man måste bara kämpa” 🤦‍♀️🤦‍♀️🤦‍♀️

    Svara
  • Kände EXAKT så, fy jag har utstått helvetet i 9 månader ska jag nu även ha ÄNNU MER ONT ? Hur vansinnigt orättvist är detta liksom. O jag fick oxå höra ”alla kan amma” ändå slutade en efter en i alla mina mammagrupper pga smärta och missnöjda barn.
    Jag pumpade ibland för att få ut mer, det var seriöst 80% blod i pumpen, andra mammor satt med gul mjölk med liksom ett fettlager flytandes uppepå i sina flaskor.
    Argumentet att man oxå går ner snabbare då man ammar provocerade mig – jag hade iaf aldrig nämnt att jag ville gå ner i vikt.

    Svara
  • Första gången jag var hos amningsmottagningen var dottern 3 dagar gamla och jag bävade för varje matning. Fick profylaxandas genom tårarna. Det hade ärligt talat blivit fel redan under graviditeten. Barnmorskan som då skulle prata amning med mig ville väl men var i efterhand inte särskilt proffsig. Hon gav mig en folder om amning och sa att jag inte skulle läsa sista kapitlet om amning som inte fungerar. För ”alla kan amma”.

    Står i min journal från det besöket på amningsmottagningen att jag hade ”goda förutsättningar för amning” och att dottern hade fint tag.

    Ändå drack hon också mer blod än mjölk under min amnkngskarriär. NEJ, alltså mina förutsättningar för amning var usla! Mina förutsättningar för att mata med ersättning och flaska var dock jättebra 😉😉

    Svara
  • Usch jag fick bröstböld, snäppet efter mjölkstockning och fick opereras och ha slang/dränering ut bröstet ett par dar. Blä! Där snackar vi smärta, bröstet hade börjat öppna upp sig själv/ spricka för att göra sig av med varet. Hade aldrig i min vildaste fantasi trott att sånt kunde ske kring amning. Ingen hade nämnt det för mig. Var rädd om dig!

    Svara
  • Alltså! Gud, för sjukt ju! 😱

    Svara
  • Var är den fina kavajen från?

    Svara
  • Hej Petra,
    Känner sååå igen smärtan du beskriver. Jag hoppas att det ger med sig nu!
    Jag hade jätteont med min son och det visade sig att han hade ett för tight läppband alltså den lilla strängen mellan tandköttet och läppen behövde ett litet klipp. Han gick upp och allting men mina bröstvårtor blev massakerade innan klippet gjordes. Ingen på amningsmottagningen såg detta med läppbandet utan jag fick nys om det via Amningshjälpen på FB. Finns även kort tungband som kan vara svårt att se.
    Så det kan vara så att man gör allt rätt men barnet inte får till rätt grepp för att de inte kan helt enkelt. Stor kram!

    Svara
  • Man måste verkligen inte amma, jag o många väninnor har fått på tok för mkt ångest och smärta och det är inte alls ovanligt. Tycker det är synd att man inte blir ”varnad” ang det – hur vansinnigt ont det kan göra. Jag var så otroligt bitter första tiden efter min första förlossning över att ingen av mina närmaste iaf varnat mig ang detta.
    Jag hade samma smärta över 3 månader, sen tillät jag mig själv att sluta.
    Jo absolut jag åkte fram o tillbaka till amningsmottagningen men hade lika ont trots att barnet tog perfekt tag. Ush bland det värsta jag upplevt.

    Svara
  • assa…. my god!! Jag har inga barn an, men detta later som ren tortyr! Vill inte ens ha barn känns det som nu usch vad hemskt hoppas du mar battre snart!!!!

    Svara
  • Skit i amningen! Bästa jag gjort 🙂
    Mer sömn, mer återhämtning, pappan kan mata bebis, jag kunde sova på magen, tuttarna var mjuka och bebis mätt och glad och sov hela nätter.

    Svara
  • Samma här 🙂
    Tack allt som är heligt att det finns ersättning!

    Svara
  • Har ammat två barn, hade mjölkstockningen HUR många gånger som helst. Hemskt var det!! Även när amningen fungerade bra så låg mjölkstockningen där lurade HELA TIDEN. Kidsen hade bra tag osv, men Jag hade så SJUKT mkt med mjölk båda gångerna. Jag donerade faktiskt mjölk till neo.

    Men eftersom den hela tiden låg där i bakgrunden liksom var det supernoga att jag höll koll på vilket bröst jag ammade senast. Ammade alltså varannan gång! (Förutom vid mjölkstockning för då ammade jag ju mest på det bröstet som gjorde ont) Använde appen babytracker för att klicka i vilket bröst jag ammade på samt hur lång tid det tog, supersmidigt!! Kunde inte leva utan den.

    Duscha VARMT var det som jag tyckte var bäst. Vi hade aldrig varmvatten hemma under mjölkstockningperioderna 🙃🙃🙃🙃

    Folk säger man inte ska pumpa för det stimulerar med mjölk, och det gör det, men you gotta do what you gotta do för att överleva! Pumpa bara ut för att lätta på trycket, inte för att tömma bröstet.

    Svara
  • Åkte in till akuten 3 gånger med mastit. Fick ligga inne 2 dagar en gång. Amningen är tuff. Amningshjälpen var guld värt. För mig funkade det bäst att byta bröst hela tiden. Och det blev mycket bättre efter ca en månad. Älskade att amma, det slutar att göra ont(men var ett helvete som sagt första tiden). Väntar barn nummer två nu och längtar efter att amma. Finns inget gosigare, men är så mycket jobbigare än vad man kan föreställa sig innan man når dit.

    Svara
  • Åh fy fan, amningen var tyvärr hemsk för mig. Får rysningar bara jag tänker på det! Smärtan var fan värre än förlossningen.

    Svara
  • När jag hade fött mitt första barn så tog det nog tre-fyra veckor innan amningen kändes okej. Så håll ut!

    Svara
  • Hej!

    Jag såg ett Instagram inlägg (pregnancy.advice) där dom tipsade om att massera knölen med en eltandborste. Också att massera bröstet framför knölen och inte bakom den. Detta ska jag definitivt prova nästa gång jag får mjölkstockning. Kan vara värt att testa! Kram

    Svara