11:49 | november 15, 2017
Julen kan vara ensam.
Snart är det jul igen, om några veckor närmare bestämt. När jag var yngre så älskade jag julen. När mina föräldrar fortfarande var gifta och bodde i Nacka så spenderade vi julaftonskvällen med alla våra grannar ofta. Vi var verkligen som en enda stor bullerbynfamilj i Storängen där jag är uppväxt. Alla barn sprang runt och lekte, föräldrarna skrattade och snackade skit i periferin. Det var nästan som taget ur: ”En tomte är far till alla barnen” bortsett från slutet när allt går åt helvete.
Sedan mina föräldrar skilde sig har jag spenderat många julaftnar utomlands. Min släkt på pappas sida bor nämligen i Marbella och mammas släkt är det inte mycket kvar av. Vi har spenderat en del av gångerna tillsammans utomlands. Mina föräldrar umgås inte efter skilsmässan, så det är jobbigt när en förälder ska behöva vara ”själv”. Mamma är barnmorska och har dock valt att jobba natt det här året. Så då blir valet enkelt.
Det är många bloggare som skriver tindrande om hur härlig och underbar julen är. Men ibland känner jag att jag likväl skulle kunna vara utan den. Jag tycker julen är uteslutande och istället kan få många att känna sig ännu mer ensamma.
Vem tar hand om dem som inte har någon? Det gör lite ont i mitt hjärta att tänka på alla dem som sitter helt själva på julafton.
Jag såg ett inslag om skilsmässor och separationer på Nyhetsmorgon och de separerande berättade att det blev som mest påtagligt just under högtider – stunder som familjen alltid spenderat tillsammans. Jag längtar tills den dagen alla mina syskon, vi är fyra, har massa egna barn. Tror julen blir roligare då, man får en chans att uppleva den igen, på nytt – genom sina egna barn.
Sedan gillar jag såklart myset och allt runt omkring julen. Och jag älskar min familj, men jag avskyr att någon ska behöva vara just själv.
Samtidigt som jag tror att julen också kan ha motsatt effekt och få folk att sluta upp, lägga sina egna problem åt sidan och faktiskt spendera den tillsammans just för sina barns skull. Det är tudelat. Oavsett vad så väcker julen iallafall mycket känslor och minnen i mig, bra som dåliga.
För något år sedan delade jag, Andrea och Fia ut julmat till familjer som behövde stöd. Giving People och Metro hade proppat dessa kassar fulla med julmat till familjer som knappt har råd med hyran för att de ska få möjligheten att fira jul med sina familjer och barn. En sådan självklarhet för många av oss.
Jag träffade en mamma där som jag fortfarande tänker på ofta, Marta. Ni kan läsa inlägget om henne och hennes familj här – klick. Jag undrar hur det gick för henne och vad hon gör idag. Jag hoppas hon jobbar som florist i en härlig butik och att hennes barn mår bra.
Giving people hade köpt julklappar till hennes barn. Så vill bara uppmanna er att köpa en eller flera julklappar i deras webbshop. På så sätt skänker du en motsvarande julklapp till ett barn i Sverige som annars kanske inte får någon.
Det tänker iallfall jag göra nu med desamma.
Vi kan väl kika på hur julen såg ut förra året. Vi startade med en jullunch hos Markus familj. På kvällen hade vi styrt upp ett litet julbord hemma hos oss. Ida, en av mina närmsta kompisar, är ju tillsammans med min kusin Graanen och var med och piffade och lagade maten. Hur lyxigt att få vara släkt med några av ens bästa vänner?
Dashas släkt bor i Ryssland. Så hon kom förbi efter hon varit hos sin mamma med rysk kaviar och shots.
Vi hade köpt en present till varandra i familjen. Sedan hade alla närvarande också köpt en present till julklappsspelet som gjorde succé. Min lillasyster kille Arthur och hans syskon kom förbi efter deras julmiddag och våra kompisar Marith och Daniel.
Det var verkligen en riktigt pangkväll. Eftermiddagen fixade Lorpan juliga drinkar till alla och vi satt kvar långt in på småtimmarna.
Vilket fint inlägg Petra <3
Tack för det här inlägget Petra <3 Du skriver fantastiskt bra och jag älskar när vi får se den här sidan hos dig och du delar med dig så mycket. Jag kan också tycka att julen känns jobbigt efter att mina föräldrar skilt sig, så jag känner igen mig mycket i det du skriver. Tack för det och för en fin blogg i övrigt, läst i många år och kommer aldrig sluta 🙂 Märks att du verkligen ansträngt dig extra med bloggen på sistone! Stor kram!
ja usch jag blir också så otroligt ledsam när jag tänker på detta. Vi försöker alltid pejla av om någon blir ensam (typ vänner osv) och bjuda in dem med.
Känner så med farsdag. Alla lägger ut bilder och långa texter om hur fantastiska deras pappor är. Och så sitter man där, utan en pappa som vill ha en.
Samma med jul. Allt ska vara såååååå mysigt och härligt och så har man kanske ingen familj ens.
Fint skrivet, Petra! Jag gillar inte Julen – som barn alskade jag den men inte langre… Det ar mer stress an gladje! Kram <3
Tack för ett otroligt fint och tänkvärt inlägg! Jag har alltid älskat julen men efter att min mamma gick bort för 1,5 år sedan i cancer känns högtider inte lika härliga längre. Förra julen var första julen utan mamma och det var fruktansvärt tufft. Morsdag gjorde inte saken bättre. Men jag antar att det blir lättare med tiden och nu när jag är gravid för första gången finns det en lycka och tacksamhet som hjälper de dagar då minnena blir extra påtagliga och så även saknade. Kram
Inlägget berörde verkligen, känns fint av dig att dela med dig.. äkta och genuint <3 Kram
Hej Petra, jag har läst din blogg under väldigt många år och berörs alltid lika mycket när du skriver dina lite mer personliga texter. Just denna berörde mer än andra. När jag var 7 år (idag är jag 20) fick jag en lillebror som visade sig vara autistisk, ha svår ADHD, gravt utvecklingsstörd och på senare år svår epilepsi. Julen har sedan han var 3 år inte existerat i mina ögon. Vi firar längre inte jul med släkten utan endast jag, mina två bröder, mamma och pappa. På pappret så firar vi den, ja, men ingenting gör mig så ledsen som just julafton. Precis som du beskriver är det endast glädje och lycka den dagen ska genomsyra men i mitt hem är det kaos, skrik, trötthet och sorg. Sorgen över att vår familj inte för en enda dag kan få göra det vi vill utan istället styras av att min lillebror skall få högsta prioritet. Jag har världens finaste familj men högtider drar ur ett tomt rum i mig som jag precis som du en dag vill fylla med nya traditioner när jag får egna barn. Tack för din fina text. Kram
Vilket himla fint inlagg! Och jag tycker det ar toppen att du uppmuntrar till att ge till andra runt julen som kanske inte har det lika bra som en sjalv – det tycker jag vi alla ska gora. Och jag ar som du – det riktigt svider i hjartat da jag tanker pa de som sitter helt ensamma pa julen. Ingen att dela ut julklappar med eller ata julskinka med. Det gor ont att tanka pa. Darfor tycker jag ocksa att vi alla ska na ut till alla runtom oss och kanna av om alla har nagon att fira julen med – har dom inte det – bjud in till er familj! Jag ar en sadan dar lite irriterande individ som alskar julen SA MYCKET. Jag ar peppad redan fran November och julgranen far garna aka upp langt innan jul. Jag aker hem till Sverige och firar med mina foraldrar, slakt och finaste farmor varenda ar. Och jag kanner mig otroligt lyckligt lottad – alltid familjejular genom mitt liv och bara bra minnen. Jag far paminna mig sjalv att alla inte har det sa, och vara riktigt tacksam att julen har blivit det basta jag vet pa aret.
Hej Petra,
Ja det med julen… Jag får ångest lika mycket varje jävla år när december börjar närma sig. Minnen från min barndom kommer tillbaka och de är lika klara som om de vore igår trotts att det är över 10-15 år sedan. Mina föräldrar har varit skilda så länge jag kan minnas. Har levt med min ensamstående mamma som tyvärr har problem med alkoholen. Jag satt ofta själv med min lillebror när vi var små, mamma hade handlat allt som tillhör en svensk jul, så hon försökte och det är därför jag inte kan vara arg. Men jag fick ta ansvar som en vuxen att se över min lillebror och göra bästa medan hon tyvärr låg och sov efter för mycket alkohol tidigt på dagen. Minns än idag hur jag ljög i mellanstadiet, för vänner, för alla! Att julen var bra och att jag var med min släkt. Att jag fick det ena och det andra i julklapp. Jag ville ju bara vara som de andra barnen. Men jag hade bara mig själv, en alkoholiserad mamma och en lillebror att ta hand om.
Idag är jag 24 och det svider som sagt i hjärtat lika mycket idag. I år ska jag vara på spa med min sambo, så det känns skönt att slippa den här stora julen med familj, släkt, julgran och presenter. Jag klarar mig utan det.
Jag förstår inte hur det har varit för dig, men Gud vad stark du har varit och ÄR! Önskar dig ett fantastiskt avslut på detta år även om det är lite tidigt! Massor med kärlek 😊
Väldigt bra inlägg 💫
Sådana här inlägg är de bästa…… toppen! Fint skrivet. Känslosamt.
Vilket fint inlägg, tack för att du delar med dig! Kram
Jag hatar ny år som singel. Alla mina vänner har en man och jag är ensam. Därför har jag bokat flygbiljetter till Stockholm. Ska äta, shoppa och fan dansa ensam men inte sitta hemma ensam bara för att jag singel!
Du kan ju hook up med nån trevlig kompis via denna blogg 🙂 Säkert andra som också vill ha sällskap på nyåret!
Det skulle vara jätte roligt att hitta nya vänner genom Petras blogg 🙂 man borde ha singels event under nyår i Sthlm!
Gå med i facebook-gruppen Heja Livet!
Där kan du säkert hitta fler singlar som vill fira tillsammans. Vet att det var ett sådant initiativ förra året <3
Oj, tack så mycket Anna! <3 Jag blev så glad, det ska jag absolut göra!
Bra inlägg, tycker jag med. Pressen är stor vid jul, hur det bör/ska vara. Hur det verkar som alla andra har. Perfekta familjeliv i många bloggar. Vi som känner lite som du, gör det ju av många olika skäl, jag har mina. Tycker om adventhelgerna, men inte julen.
Så fint inlägg <3
Väldigt fint skrivet och tror vääldigt många tänker och tror att ”alla andra har en perfekt jul” , men det tål att delas med sig av att många avskyr (el iaf den press och förväntas som prackas på oss redan i oktober, med bilder av glada fina familjer med massor av julklappar, mat och frid & fröjd) julen och att många känner sig lite ”utanför”, kanske liten el ingen egen familj, separerad el bara ensam pga avstånd el andra olika skäl. Vi borde bli bättre på att bjuda in över gränserna, såsom du verkar ha gjort förra året. Vad är det som säger att en jul måste firas med familj/släkt enbart? Tror det är lite typiskt svenskt faktiskt, att julen, den skall firas inom familj & släkt, medans på andra ställen i världen är det fest och den som vill får komma, man kör knytis och drar ner på pretentionerna helt enkelt. Sunt och framförallt icke exkluderande.
Petra, när du skriver såna här ärliga och träffsäkra inlägg känns bloggen som allra bäst! Senaste tiden har bloggen verkligen känts äkta och Du, hoppas den fortsätter på det spåret! Tack!
Tack Petra för att du berättar och delar. Blev så berörd att jag gick direkt in och skänkte pengar till en julklapp. Hoppas på att kunna uppmuntra personer runt om mig att göra likadant <3
Du är inte ensam om att känna så..för mig var julen underbar..förr. Då när vi var hela tjocka släkten tillsammans & firade, men efter att mina föräldrar gick isär försvann all glädje med högtider. Det ersattes istället av dåligt samvete, oro & skam. Glömmer aldrig tårarna i min pappas ögon(har aldrig sett honom ledsen varken innan eller efter) när jag sa till honom att jag skulle fira jul med mamma. Hur många gånger har jag inte hört min mammas darrande röst i telefonen då hon sitter ensam på nyår. Nä fy fan, usch. Detta inlägget berörde & jag tror det är många som har det jobbigt. Jag längtar precis som dig efter egna barn & syskonbarn så vi kan börja om från början.
Hej Petra,
Har precis hittat till din blogg! Vilket underbart hem ni har skapat…. såååå smakfullt! Har bara en liten fråga, färgen i sovrummet? har du något namn på den?
Kan verkligen känna igen mig i hur du beskriver julen, julen och andra högtider kan verkligen vara exkluderande vilket jag tycker är så himla synd. Nåväl, julen är bara en gång om året.
Kram!
Vilket fint och viktigt inlägg! ❤️
Så fint av din mamma att jobba julaftons natt. Måste kännas speciellt att se små bebisar komma till världen en sådan speciell natt. Ps du är så sjukt fin i kort hår. Ser det ännu mer när jag ser gamla bilder på dig i längre hår.
Så fint inlägg av dig <3 Så ödmjuka reflektioner och vilken fin julafton det verkar som att ni fick förra året ändå. Håller med dig att det viktiga är att så många som möjligt får känna samhörighet!
Vilket fint inlägg! Och jag känner så väl igen mig.. Jul har tyvärr mest varit ångest för mig, särskilt de senaste åren då det varit extra mkt kaos i min redan dysfunktionella familj. I år ska jag fira med min lillasyster och hennes lilla familj. Och det ser jag faktiskt fram emot. kram!
Alltså jag fick rysningar Petra när du skrev detta! Jag känner exakt samma med jul och förr när jag firade med föräldrar uppe på idylliskt landet så var julen rena Walt Disney. Efter mamma dog och huset försvann har inget vart detsamma. Jag firade en ok jul med min kille Jon i 4 år tills han hastigt va tvungen flytta till Norge 2015 och jag blev lämnad ensam med sorg. Så förra årets jul va en mardröm då jag satt själv 🙁 Jag hade kompisar som firade med familj som fråga om jag ville va med dem men jag sa nej då jag inte är hemma med DERAS familjer, känns bara som intrång. Släkten har jag brutit med så känner mig allmänt alone. Denna jul vill jag bara skita i och jag får fruktansvärd ångest av allt ståhej redan nu samt alla äckligt överdrivna julmysiga Instagramkonton. Det ironiska är att jag driver en av Sveriges största bloggar om inredning inredningsvis.se och känner mig nu pressad att leverera perfekta julinlägg. Men fyfan vad fejk det känns att visa något utåt till världen som inte ser ut likadant privat:( Som bloggare har man hela tiden en mask hur bra allt ska vara hela tiden. Men jag säger julen kan dra åt H och varför ska ensamma ledsna människor bli ännu mer påminda om det som gör ondast av allt….den ovalda ensamheten! Tack för att du som annars skriver mycket om yta gick in på djupet….du berörde starkt:) VH Maria på Inredningsvis