16:45 | april 28, 2020
Trodde jag skulle föda mitt på Engelbrektsgatan…
Ligger nerbäddad i sängen med laban runt mig. Laban är min gravidkudde som jag fick från Lorpan i julklapp, den har formen av ett U. Den har massa äckliga fläckar från diverse olika substanser som förtärts i sängen under de senaste månaderna och skulle verkligen behöva en omgång i tvätten. Vi har verkligen blivit en oövervinnerlig duo i sängen. Laban kan allt från agera bord till min dator till tillfällig partner att krama under småtimmarna. Ville ändå ge kudden som räddat mig de senaste månaderna en liten introduktion.
Igår morse trodde jag att Harry var på väg. Mitt där på Engelbrektsgatan klockan åtta på morgonen stod jag förstenad av vad jag trodde var en värk som förlamade mig. Stod helt paralyserad i några sekunder för det gjorde så ont, men sedan bara försvann det. Falskt alarm. Haha, tror typ bara jag behövde gå på toaletten och de tryckte mot en nerv. Undra om det är så det känns? Det kändes typ som brutal mensvärk som strålade i ryggslutet. Har ni behövt göra nr 2 någon gång med brutal mensvärk? Sorry, för närgången målande beskrivning, haha. Så kändes det. Min kompis garvade och sa att jag fått en hemorrojd men det tror jag inte, haha. Det kändes typ precis så som jag tänkt mig att en värk ska kännas. Brutal, förlamande – så man blir helt orörlig.
Inatt hände det igen – JAG TRODDE ATT JAG SKULLE FÖDA! Vaknade av att Harry gjorde piruetter med all sin kraft. Med samma hängivenhet som Alex svetsaren som drömmer om att bli dansare i Flashdance. Väckte Lorpan och sa kolla nu gör han den förberedande snurren NU FÖDER VI!!! Tydligen gör barnet liksom en speciell snurr ut genom fiffi med axlarna som de övar på i kistan. Klockan var 02.38 och vi låg klarvakna och kände på snurrarna som nästan fick hela sängen att vibrera. Och sedan några minuter senare var det som att någon bara drog ut kontakten. Showen var slut.
Hade så svårt att somna om – hallå? Trots att vi nyfiket låg vakna och väntade på extranumret så var kiosken stängd för aftonen. Som att man precis gått och köpt en ny runda på krogen och så tänder de lamporna och vakten säger att man ska gå hem. Va? Nej! Vi vill stanna kvar – kolla vi har precis köpt påfyllning ju – det är ju nu det roliga börjar. Så kändes det.
Har liksom inte fattat att jag ska få barn. Att jag ska bli mamma? Att vi ska bli föräldrar? När trillar poletten ner? Gör den någonsin det? Jag och Markus pratade precis om hur knäppt det kommer vara när vi kommer innanför dörren med Harry. Jaha, tjenare mannen välkommen hem – nu bor du här också i minst typ 18 år framåt med oss.
Inte heller fattat att jag ska föda ut en unge. Försöker liksom visualisera förlossningen framför mig. Men det är svårt. Vill inte heller måla upp en bild och så blir det inte alls så som jag tänkt mig.
Tyckte det hjälpte att visualisera förlossningen 🙂 trots att den inte alls blev som jag hade tänkt mig. Det spelar liksom ingen större roll efteråt.
Mina bästa tips:
1. Gör det till ditt mission att slappna av!
2. Andas, jag har yogat många år och yoga-andningen är toppen genom en förlossning! Också helt rätt teknik för lustgas!
3. Värkarna kommer att göra omänskligt ont, på ett alldeles brutalt sätt, men glöm inte hur häftigt det är! Det är din kropp som skapar denna urkraft som värkarna är! Shit alltså!
4. Ha kul! Detta är det största i livet, ha kul!
Stort lycka till, nu smäller det när som helst! 🙂
Vad har du gör storlek i klänningen?😍
Åh blir varm i SJÄLEN av att läsa! Även om jag är 25, tok-singel och inte är i närheten av att få barn.
Lycka till med allt!! <3
Heej!
GUD så spännande!! LYCKA TILL!!!
p.s. jag har en önskning – kan du inte fixa en ”gilla knapp” bredvid kommentarer? Så man kan gilla dina inlägg, exempelvis forni har det och tycker det är så smidigt sätt att visa uppskattning till inläggen utan att kommentera!
Kram
Så spännande att så nära!!
Alla är vi olika men så omänskligt ont som folk sagt att det skulle göra gjorde det faktiskt inte… låter som en klyscha men försök slappna av så mycket som möjligt och andas lugnt igenom. Förvånade mig hur viktigt det var att bara andas långsamt. Och hur fort det kan gå även om det är första gången. Jag var inställd på att det skulle ta flera dygn men istället var jag fullt öppen med krystvärkar när jag kom in efter några timmars värkar så se till att inte vänta för länge och överdriv smärtan när du pratar med förlossningen!
Kan inte säga att jag är avundsjuk på dig men det var verkligen det häftigaste jag har upplevt, stunden när man förstår att det är klart och får träffa den man burit runt på så länge!
Upplevelsen är nog olika 🙂 jag hade också en snabb förlossning på totalt 7 timmar från att slemproppen gick. Men nog tyckte jag att det gjorde omänskligt ont 😂😂😂 inte fasen hemma, den klarade jag hur bra som helst! Men SEN, herrrrrreguuuud alltså 😂😂
Jag tyckte inte heller det gjorde så ont som jag föreställt mig. Det gjorde ABSOLUT ont så in i helvete, men inte ”nu dör jag”-ont som jag förväntade mig. Och då blev jag igångsatt vilket jag blivit uppskrämd med att det skulle bli ännu jävligare värkar.
Oh var försiktig med att förringa andras smärta är du snäll, för det gör olika ont. Inte bara hur man upplever smärta som person, utan den faktiska styrkan och smärtan. Min andra förlossning gjorde helt klart minst ont, går inte jämföra med den första. Den tredje var någonstans mittemellan.
Haha det var verkligen en konstig känsla när man kom hem med den där lille unge. Typ ”jaha, och nu då?” 😊
Lycka till! Prio ett under förlossningen är verkligen att försöka slappna av och känna sig tuuuung med sänkta axlar. You can do it!
UngeN menar jag förstås 🙂
Hello😍
Fin bild och fin klänning!
Skulle du kunna göra ett inlägg med tips på olika ”Södertälje-loppisar”?😀.
Spännande! Det närmar sig helt klart tror jag.
Min förlossning startade inte alls så där dramatiskt med nattliga piruetter utan med ett litet molande som smög sig på ett dygn innan jag fick min första värk som sade mig att NU är det på gång. Sen gick det undan och min förlossning var en ganska snabb men ändå utdragen historia.
Det är ju inte så lätt att avgöra i heller om det är första barnet. :/
Åh så spännande. Vad vacker du är! Kommer bli en riktig sötisbebis 🙂
Jag trodde typ att jag blivit dålig i magen – så startade det för mig. Vattnet gick och sedan fick jag seriöst bajsa 6 ggr på typ 45 min, kändes riktigt som den mage man kan få när man är extremt nervös. Hade knappt haft några förkänningar innan. Jobbade på som vanligt, heltid som AT-läkare och skulle egentligen jobbat 10 dagar till (dottern kom 3 v tidigt) sedan tjoff en kväll gick vattnet när jag ”rullde” ut från soffan för att resa mig upp. 3 timmar senare var jag helt öppen, ingen tid fanns för bedövning och det tog 7 timmar till innan hon kom ut. Hon fastnade typ och de behövde koppla värkstimulerande dropp. Men jag fick endast en grad 1 bristning. Det gjorde verkligen ont men aldrig så att jag trodde att jag skulle dö eller ngt. Var värre emd njurbäckeninflammation. Räddningen var dock lustgasen – gick helt in i den och släppte den fan inte på typ 5 timmar. Trots ont som fan ville jag göra om det direkt för det var så jäkla cool upplevelse!!!
Det behöver inte göra överjävligt ont att föda barn. Jag började känna lite förvärkar på natten. Vid lunchtid började det göra ondare, men ändå väldigt överkomligt. Kl 16 var jag inne på förlossningen, då lite osäker på om jag ens hade haft riktiga värkar eller bara förvärkar (de var dock riktiga, för jag var öppen 6 cm när jag kom in 🙈). Vid 18 hade jag badat badkar med lustgasen och var tydligen öppen 9 cm. Fick epidural och tillslut kl 23 kom hon äntligen! Inte en enda gång gjorde det så ont att jag ville dö 😝 sa direkt fem min efter att hon var ute att detta vill jag göra igen! Vet att många vill berätta skräckhistorier så jag tänkte att jag skulle dela med mig av en solskenshistoria också! Lite avis på dig som snart ska föda, jag hoppas verkligen jag får uppleva det igen! Lycka till! 🤗
Hej! Jag behööööver den långa ljusgula klänningen med små blommor från Adoore (från förra sommaren tror jag?) men hittar den ingenstans! Vet du någon som kanske vill bli av med sin? Eller ligger det någon och skräpar någonstans? Ska på bröllop i augusti och den vore HELT perfekt! Kanske någon annan här i kommentarerna som vill sälja sin vidare?
åh, så spännande. Mitt bästa tips är precis som andra säger, andas, andas, andas. Och att inte bli rädd för smärtan, så fort jag spände mig blev det så mycket värre. Jag visualiserade en våg hela tiden, och bara tänkte ”andas in, andas ut, andas in, andas ut” tills vågen var över. Det svåraste var när det kom dubbelvärkar några gånger, då jag inte hann förbereda mig på nästa. Då kände jag direkt hur panik och ”nej nej, nu kommer det” gjorde det så mycket värre.
Tyckte också det hjälpte att tänka att det är ”bra” smärta. Det är inte smärta som typ ett brutet ben, där kroppen vet att något är fel. Detta är smärta som kroppen vet är ok, att det inte är farligt. För mig var det lite som världens värsta intervallträning, så sjukt jobbigt och ont men jag fick en liten paus emellan så då klarade jag mig igenom det på ren vilja och ”jag klarar en gång till” (fast det var typ tusen gånger till kändes det som)
Men det är bara värkarbetet. Det gick ok för mig, sen kom krystandet och det var hemskt. Men då är man ju nästan färdig så då är det bara att överleva det sista, haha.
MEN, sen vill jag bara påpeka att amningen gjorde sjukt ont. Jag var så inställd på förlossningen att jag var lite chockad efteråt att man skulle gå igenom något smärtsamt igen. Och eftersom jag inte var mentalt förberedd på det så var det tusen gånger jobbigare. Så om du ska amma, var beredd på att det gör skitont i början (och försök att inte skalla barnmorskor som käckt säger ”gör man rätt så ska det inte göra ont” för det stämmer inte).
Fast för mig gjorde det inte alls ont att amma så även där kan det vara helt olika.
Att amma var sju resor värre än förlossningen! Bröstvårtor som öppna sår, blod, mjölkstockning, hemskt mental påfrestning!
Alltså NEJ det var inte för mig! Jag är nu gravid med andra barnet och har bestämt mig för att inte amma alls denna gång. Det är inte värt det för någon av oss!