window.strossle=window.strossle||function(){(strossle.q=strossle.q||[]).push(arguments)};   strossle('fae85a04-77bf-4ce8-a2ed-5d6da496d454', '.petratungarden-strossle-widget');

Det förekommer cookies på petratungarden.se. Genom att fortsätta läsa på petratungarden.se godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

06:40 | oktober 28, 2019

Har jag blivit galen?

Byblos Art-5

Just nu känner jag mig nästan lite galen, jetlagen väckte mig nämligen först vid 04.00, men sedan lyckades jag somna om till 05.00 därefter skällde vildhundar utanför, så det var omöjligt att somna om. Tassade ut med min dator under armen från mitt och Joannas hotellrum. Nu sitter jag kuvad med ryggen i en sammetssoffa. Placerad i ett enormt rum som taget från Alice i Underlandet med takhöjd som ger en svindel prytt med eklektiskt italiensk inredning i alla regnbågensfärger och former. Varje gång jag råkar titta upp snett åt höger får jag en hjärtattack av en glammig staty i aftonstass som spelar piano. Det är konstiga ljud överallt. Känns mer som jag sitter i ett tält på en safari i Johannesburg än i ett slott på italienska landsbygden ett stenkast från Verona.

Är det här en dröm? Något som däremot känns väldigt verkligt är doften av nybakade croissanter som letar sig upp i näsgångarna, räknar ner minuterna tills jag är välkommen in, lika på tå och redo som Usain Bolt på startlinjen.

Fan, senaste tiden har jag gjort det jag lovade mig själv att jag inte skulle göra. Slutat med träningen, har inte tränat på flera veckor. Har jobbat på tok för mycket, flängt runt, varit trött – ursäkterna har snubblat på varandra. Nu har högen av ursäkter växt sig så stor att det känns som att bestiga Mont Everest. Men när jag kommer hem från Verona är det nya tag som gäller, då är det tillbaka till rutiner igen och slut på undanflykterna.

Byblos Art

Ska verkligen inte klaga på mitt umgänge här på morgonkvisten. Det är bara det att jag hela tiden glömmer bort den här filuren som håller mig sällskap. Den flådiga damen som fått mig att tappa andan tre gånger. Hon måste spela lite högre piano.

Byblos Art-6

Smög ut barfota på den daggvåta terassen där morgonen sakta men säkert började sträcka ut sig över himlen. Gillar verkligen att vara vaken när alla andra sover, det känns som att man får vara med om något som andra missar, haha.

Har ni sett något vackrare än den här fontänen och grönskan? Om jag någonsin kommer äga ett hus vill jag ha en lika sagolik entré.


10 kommentarer



10 kommentarer om “Har jag blivit galen?”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Jag accepterar villkoren som finns här

  • Vilken utsikt, den hade man klarat av att vakna upp till!

    Svara
  • HELT MAGISK!

    Svara
  • Du skriver så bra! Det kändes nästan som att jag var där

    Svara
  • Du gjorde min dag, vad glad jag blir!

    Svara
  • Wow vilket ställe! 😍
    Håller med dig om känslan att vara vaken när alla andra sover! Man är ensam om att möta dagen och det är en lyxig känsla!

    Svara
  • Eller hur? Det känns om man är den enda människan vaken i hela världen.

    Svara
  • Testa Tracy Andersons Streaming – då kan du träna vart du än är vilken tid som helst! Perfekt om man är ute och reser mkt, tycker jag iaf 🙂

    Svara
  • Åh, har hört massa bra om hennes träning! Ska ta mig tusan ladda ner det direkt och prova, alla säger att det är så bra hemmaträning också.

    Svara
  • Wow det ser ut som i paradiset. Jag gillar särskilt piano med mönstren. https://medium.com/@altmannmichael

    Svara
  • Brunner ser ut i mina drömmar. Bara vackert.

    Svara