14:27 | augusti 30, 2018

”Because I never seen that much fun”

Jag vet inte vart jag ska börja, min möhippa kändes som en vecka. De här tre dagarna kommer jag att minnas för resten av mitt liv, har nog aldrig haft så ont i magen av skratt efter en helg. Tänk att alla dessa sprudlande jävlar är mina kompisar. Okej, nu reser vi genom dagarna kantade av överraskningar. Och wow vilket hästjobb mina honours Forni och Mathilda gjort, förstår inte hur de lyckats pussla ihop ett schema för 15 tjejer på det här viset.

Klockan 07.15 bankade en budkille på dörren. Jag vaknade i panik och sprang upp för att öppna helt nyvaken i något litet nattlinne, tappade nycklarna och visade mig halvt naken för den stackars killen. I den här boxen som jag med säkerhet vet att min mest pyssliga vän Snarro ligger bakom låg massa hemliga ledtrådar som pekade på att vi skulle åka till Finland. Det fanns även en lista med uppdrag som jag var tvungen att genomföra innan en viss tid. Och shots såklart.

Forni hade messat med Lorpan dagen innan. Jag var bombis på att möhippan antingen skulle äga rum den helgen eller kommande. Försökte knäcka min kära fästman som vägrade att ge sig.

Jag var minst sagt glad på morgonkvisten. Och sprang uppjagad runt i lägenheten och utförde uppdragen iförd en mumincape och neonfärgad polo.

Sedan bankade den här ligan hysteriskt på dörren och anlände med frukost medan jag försökte packa. Jag fick en halvtimme på mig att slänga ner det viktigaste. De försökte lura mig att vi skulle ut och vandra och packade ner massa onödiga plagg för en helg i kyligare klimat. Sedan blev alla väldigt stressade när ”taxin” var en kvart försenad. Forni ringde fejksamtal och sa att vi skulle missa flyget om de inte skyndande på.

Till och med jag började bli smått nervös och undrade om vi skulle bli strandsatta på Arlanda. Skulle jag bli snuvad på min hippa?

Tji, fick jag när den här partybussen rullade in med massa vänner med skumpa i händerna och dunkade högtalare taggade till tusen.

Har jag världens bästa vänner? Ja! Så glad att Dasha orkade kämpa sig med trots att hon är i sjätte månaden. Fina mami Dasha.

Touchdown Arlanda. 

Sedan fick jag ögonbindel och hårdrock som dundrade i lurarna medan de andra checkade in mig så jag inte skulle veta vart det bar av.

Väl inne blev jag tilldelad en ny dräkt. Jag fattade då att vi skulle till Spanien, men inte vart.

Precis innan vi boardade planet fick jag veta att Barcelona var slutdestinationen.

När vi kom fram till Ohla Barcelona blev vi bjudna på champagne.

Sedan checkade vi in i världens finaste rum, jag, Mathilda och Forni som hotellet pyntat så fint med ballonger efter att de mailat och sagt att det var min möhippa.

Vi svidade om och därefter väntade en fördrink på vårt hotell rum.

Michaela och Mathilda hade tagit pulsen på Markus och spelat in världens finaste film. De ställde en fråga, sedan pausade de filmen så fick jag svara innan det var dags för Markus att säga sitt svar. Kommer spara den här filmen för resten av livet. Vi svarade faktiskt samma svar på nästan alla frågor. Det var verkligen en fin stund och mysigt att dela den med alla vänner.

Efter att vi var fyllda med kärlek tog vi oss upp för en drink på hotellets takterass. Vad skulle jag göra utan de här människorna i mitt liv?

Alla resturangbokningar var exemplariska, hade inte förväntat mig annat när Forni och Mathilda var i farten. Gillade verkligen Boca Grande som var som gjort för ett partytaggat gäng med en rolig minglig bar på övervåningen. Vi pratade skit, åt smårätter och böljade i oss drinkar som att det inte fanns någon morgondag.

Ida, jag och Bucco mini. Jag hade precis pudrat mig och var tydligen helt ovetandes vit runt hela munnen, haha. Jag och Steffi lärde känna varandra under valborg i Lund för en jädrans massa år sedan. Jag var ganska berusad och gick och sjöng på en låt som heter Buca Vina, sedan sprang jag in i Steffi och frågade om jag fick hjula över henne. Knäpp som hon är sa hon ja. Det hela slutade med att jag krossade henne i ett misslyckat fall. Sedan dess är vi nära vänner och kallar varandra för Bucco. Jag är Stor Buco och hon är Buco Mini. Tänk vad livet ger en bara så där mitt i en hjulning på en karneval i studentstad.

Efter middagen gick vi till Opium där Martin Garrix spelade. Sedan gjorde vi stan som aldrig förr. Det hela slutade med allt från salsaklubbar till något som jag tror var en förklädd erotisk klubb för att slutligen landa på en tonårsklubb där vi dansade tills fötterna blödde. Vid sexsnåret satt halva ligan och snackade bort en timmes strunt utanför hotellet vid en fontän.

Dagen efter mådde vi så här.

Och drack bort vår bakfylla med bloodys. Den här stunden på dagen kan ha varit en av möhippans bästa. Alla låg på varandra i solstolarna och skrattade oss genom galna minnen från åren som gått. Herregud, vad man inser att man gjort en del knäppa saker när alla korten läggs fram på borden. När jag blir äldre och mina barn är tillräckligt gamla ska jag skriva en bok till dem: ”Det här visste ni inte om er mamma”.

Sedan var det dags att pricka av nästa äventyr, en flamenco och salsakurs.

Haha, skrattade så jag grät. Alla var bakisbubbliga och flummiga.

Efter en timmes välbehövlig powernap satte jag på mig det kortaste och tightaste i min ägo.

Hej min bästa kompis. Jag och Mathilda lärde känna varandra när jag jobbade på Bubbleroom för snart tio år sedan. Hon undrade vem tusan jag var som kom in som en galen virvelvind på kontoret. Och jag undrade vad hon var för dryg skånsk hagga. Men det tog inte många timmar förrän vi fann varandra och nästan blev kära. Vi hängde dag som natt – och satt hopklistrade under tre års tid. Ska skriva en längre text om alla tärnor var och en för sig, tiden har bara inte funnits där det finns så mycket jag vill säga om varje person, så många historier som ska kokas ner till ett A4.

Nästa stopp var en drink på Edition. Helt klart mitt favorithotell i världen. Jag och Forni bodde på Edition i Miami och det är en av mina bästa hotellupplevelser någonsin. Det bästa med helgen var att vi faktiskt hann sitta ner och prata ordentligt.

Sedan var det dags för nästa anhalt, en megasuperduper bokning på Feroz. Wow, älskade det här stället – maten, stämningen. Allt var i toppklass.

Jag och Forni brände av ett litet photosession på toaletten innan det var dags att rulla mot nästa nattklubb som eskalerade fullständigt. Har knappt tagit upp mobilen under hela helgen, har haft lite för kul. Så har fått sno massa bilder av alla andra. Det var en kille som frågade Linn inne på nattklubben om han fick komma upp och stå vid vårt bord: ”Because I never seen that much fun”, haha.

Hade ingen aning om när planet skulle gå hem. Sista överraskningen för helgen var Puro Beach. Kände mig som en karaktär från walking dead, men en glad sådan.

Vi åt en tre timmars lunch i solen och pratade om helgens bravader innan det var dags att bege sig mot planet och hemfärd.

Åh, herregud vet inte hur jag ska tacka alla fantastiska vänner för dessa minnen. Måste nästan nypa mig armen. Hela helgen känns fortfarande helt overklig. Mitt hjärta värker av kärlek till dessa människor. Känns nästan som en dröm. Nu längtar jag så mycket tills den dagen jag ska få koka ihop något lika briljant till dem.

Tack Ananda, Margaux, Limpan, Godingen, Carro, Marith, Steffi, Dasha, Forni, Ida, Mathilda, Joanna, Sara och Bosse <3 för att ni gjorde den här helgen oförglömlig.

Älskar er. 

13 kommentarer