14:29 | juli 25, 2018

Frivillig löprunda och La Plage Casanis.

Första kvällen när vi kom hit så sprang jag 8,5 kilometer. Tanken var bara att jag skulle ta en promenad, men Markus boosthörlurar fick mig att vilja börja kuta. Mamma Mia 2 soundtracket studsade mig fram i solnedgången längst strandpromenaden. Oftast känns det som att jag bär på en ryggsäck med stenar eller som att någon fyllt benen med betong men den här kvällen kände jag mig ovanligt lätt i stegen. Tänk om varje löptur kunde gå så smärtfritt eller vem försöker jag lura -vilken löptur, haha. Jag springer aldrig.

Eftersom vi knappt hade sovit något natten innan och kom fram till Graanen och Ida 08.00 på morgonen så bestämde vi oss för att grilla och äta en lugn middag hemma. På något vänster lyckades vi ändå sitta uppe ett bra tag och pillade i oss några glas rödpang.

Ny dag, nya solglasögon. Fick med mig de här brillorna från Nividas och Mira innan jag åkte eller okej, jag snodde dem från hennes skrivbord. De låg där och skräpade, gillar verkligen formen på dem.

Vi hade bokat solbäddar på La plage Casanis. Ett relativt nyöppnat ställe som ingen av oss varit på innan. De har även en magisk liten resturang i gamla stan i Marbella som vi åt på igår. Stora bäddar och helt nyrenoverat.

Hola cuz! Han fick behålla sina Chimiglasögon han modellade i på landet, tycker verkligen de klär honom. Något ska han ju ha för att han kastade kläderna och ställde upp med sitt söta nylle i min dagbok.

Premiäråkte även den här baddräkten från Na-kd. Men lyckades såklart få väldigt suspekta brännmärken då jag missade smörja in mig ovanför troslinjen då den var väldigt högt skuren. Såg ut som jag fått eksem längst hela troslinjen när mörkret föll.

 Sedan var det dags att bänka sig för lunch och jag måste säga att det var en av de bästa luncherna jag ätit här nere i Costa del Sol. Som jag såklart glömde fota, men vi delade på en burrata till förrätt. Den typen som bara rinner ut när man sätter kniven i ostbiten, nästan som en fondant.

IRL. Så här ser vi nog mest ut, jag och Lorpan. Jag skadar honom och han kvider. Förstår inte hur jag kunde bli så retsam som person, känns ju som jag borde fått min beskära del av det från mina tre småsyskon, men jag har uppenbarligen mycket kvar att ge.

Mina favoriter <3

En groupie innan jag la mig och sträckläste ut sista delen av boken. Vi var kvar rätt sent innan vi rullade hemåt och åt på en resturang i närheten av Graanen, innan vi avslutade hela aftonen med att spela ”Plump”. Hur kan jag ha missat det? Världens roligaste spel. Det blir garanterat fler plumpmatcher den här resan ska jag be att få tala om.

2 kommentarer