Det förekommer cookies på petratungarden.se. Genom att fortsätta läsa på petratungarden.se godkänner du detta. Läs mer om cookies här.

20:04 | mars 25, 2020

Professionell ninja i kistan.

Harry verkar inte ha fixerat sig än. Eller han har till hundra procent inte fixerat sig för jag känner hur han gör volter och konster konstant. Om jag inte visste bättre skulle jag tro att någon låst in en professionell ninja i kistan. Vore toppen om han kunde lägga sig rätt snart så hans mamma slipper stressa upp sig över vändningsförsök och akut kejsarsnitt.

Jag vill verkligen föda vaginalt. Men jag vet inte om jag vill föda med sätet först då det ofta kan sluta med akut kejsarsnitt och då väljer jag hellre såklart ett planerat kejsarsnitt. Men nu ska jag inte oroa upp mig i onödan. Det är ju några veckor kvar. Barnmorskan har sagt att om han inte fixerat sig till vecka 36, så kommer det göras vändningsförsök. Nu är jag ju i vecka 33 + 5 soliga dagar, ska dit i början på nästa vecka. Så han har 2,5 vecka på sig.

För er som fått barn när fixerade sig era ungar? Och för er som inte är gravida eller undrar vad tusan det är jag snackar om – så betyder fixera sig att han vänder sig med huvudet neråt och dockar in sin skalle för att göra sig redo för att slussas ut typ. Att barnet sjunkit ner så långt att huvudet inte går att rucka på utifrån.

Just nu håller jag på och mailar runt för att låna in kläder till ett riktigt kul modejobb som jag ska göra tillsammans med Forni på måndag för en stor svensk tidning. Nu går det undan här med kaggen, något som passade igår behöver inte passa idag. Så försöker lokalisera plagg med gott om utrymme för eventuell oväntad bred last, haha.


43 kommentarer



43 kommentarer om “Professionell ninja i kistan.”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.

Jag accepterar villkoren som finns här

  • Jag har för mig att båda mina fixerade sig vid vecka 30 om jag inte minns fel:)

    Svara
  • Inget av mina barn fixerade sig innan, men däremot så låg de båda med huvudet neråt till slut så det gick fint att föda vaginalt ändå. De båda härjade länge innan så stressa inte är mitt enda tips ☺️

    Svara
  • Okej, super tack <3

    Svara
  • Inget av mina två fixerade sig helt utan var ruckbara som det heter, alltså med huvudet nedåt men inte fast. Tror det kom i v 35, 36 med båda om ens så tidigt. Förvånad över att det är sånt fokus hos din BM redan i v33, 34?

    Svara
  • Okej, vad skönt att höra! Då är det bara att vänta och se vad han hittar på. Förhoppningsvis dyker han neråt.

    Svara
  • Min var en riktig snurrpelle, vi gjorde en lyckad vändning, men han vände tillbaka, fick tid för ny vändning men då hade han ändå vänt sig själv. Fixerade sig aldrig men stod åtminstone på huvudet när det var dags att föda! Var rätt stressad i allt det eftersom jag inte ville föda i säte, men för min del gick det i slutändan fint. Tror han vände sig åt rätt håll i v.38.

    Svara
  • Gud, vad skönt att höra : ) Tack för att du tog dig tid att skriva. Kramar!

    Svara
  • Båda mina ungar har fått vändas manuellt och båda vändningsförsöken gick galant! Hade läst många berättelser om hur obehagligt det är med vändningsförsök men det var verkligen hur odramatiskt som helst så det verkar vara väldigt olika. Båda barnen låg sen kvar med huvudet nedåt tills förlossningarna drog igång. Ingen av dem fixerade sig dock i förväg utan dagarna innan var deras huvuden helt rörliga. Båda förlossningarna gick jättebra!

    Svara
  • Amen toppen! Gjorde det ont med vändningen? Är det lite som en hinnsvepning typ? Haha eller vad gör man?

    Svara
  • Gjorde vändningsförsök i vecka 38 på BB Stockholm som gick superbra och efter det fixerade dottern sig 🙂

    Svara
  • Åh, vad skönt!

    Svara
  • Ville verkligen föda vaginalt men så ville inte min tjej komma till världen. Misslyckat vändningsförsök (50/50 att det lyckas) och ville inte köra sätesförlossning som förstföderska. Blev ett planerat snitt och allt gick alldeles toppen! Men.. hade hellre fått sparkar mot revbenen än ett helt huvud sista veckorna 😅

    Svara
  • Vad härligt att det gick bra tillslut <3 Jag tror Harry liksom ligger vågrätt mestadels hitills iallafall.

    Svara
  • Vecka 30 låg båda mina redo ☺️

    Svara
  • Hej!
    Tack för en härlig och inspirerande blogg! Kommenterar aldrig i flödena men nu kände jag för att peppa dig. Har två barn varav den förstfödda 2012 förlöstes med planerad sätesförlossning i Malmö. Jag fick röntga mitt bäckenmått inför vilket ska vara ett visst antal centimetrar för att man överhuvudtaget ska få föda i säte. Sedan får inte barnet väga över ett visst antal kg, och jag fick inte gå över tiden. Att jag
    är lång precis som du kan också vara positivt. Allt gick hur bra som helst och från det att jag kom in kl 08.00 var hon ute 10.36. Minns att en förlossningsläkare sagt till mig innan förlossningen att det förmodligen kunde göra mindre ont med sätesförlossning då det är den mjuka delen som då trycker på i förlossningskanalen och det stämde! Barn nummer två kom med huvudet först och det var skillnad.
    Hur du än väljer att föda så kände jag för att berätta en bra historia då det pratas mycket i andra termer kring
    just dessa förlossningar.
    Lycka till 🙂

    Svara
  • Vilka peppande ord! Gud, vad skönt att det gick så bra med sätesförlossning. Har nämligen inte hört någon annan som gjort det och känner nog ingen heller så tack för att du tog dig tiden att skriva <3 Då ska jag fundera på det om det nu blir så.

    Det är som sagt ett tag kvar så håller tummarna för att allt går vägen och att han bestämmer sig för att dyka med huvudet neråt.

    Kram på dig!

    Svara
  • Vecka 40 fixerade hon sig. Men huvudet låg neråt och var ruckbart rätt många veckor innan.

    Svara
  • Han fixerade sig aldrig och hade ett misslyckat vändningsförsök. Så efter mycket velande mellan sätesförlossning och snitt så blev det snitt. Väldigt nöjd med det i efterhand:) Har 3 vänner som råkade ut för samma sak under samma period så kan ju inte vara helt ovanligt…

    Svara
  • Okej, vad skönt! Läkte snittet snabbt? Eller var det jobbigt efter?

    Svara
  • Födde för en månad sen och hon låg med huvudet neråt och var ruckbar fram till v.38 typ och några dagar innan BF hade hon fixerat sig. Sen föddes hon BF + 2 så var inte orolig!! Förstagångsföderska och vi var på förlossningen i 1 h och 20 min innan hon var ute <3 Mäktigaste jag varit med om, vill göra om!!

    Svara
  • Jag födde min son igår vilket var magiskt. Vaginalt, han fixerade sig redan i v 31 för mig, jag är förstföderska men det är nog väldigt olika 😃
    Hoppas han vänder sig snart rätt så du kan föda som du vill

    Svara
  • Hej Rebecka! Vart födde du? Är orolig för Coronan så vill gärna höra från någon som precis förlöst 🙏🏻

    Svara
  • Du gör min dag så solig med dina underbara och roliga texter😊🤗🌞

    Svara
  • Min dotter växlade mellan huvud och säte fram till vecka 36. Hon va inte ens fixerad när vi kom in till förlossningen och allt va igång. Ut kom hon ändå, även om det tog tid! Så ta det lugnt än så länge har han gott om plats om snurra runt där inne 🙂

    Svara
  • Mitt första barn fixerade sig tidigt. Mitt andra levde rövare in i det sista och var på ultraljud ett par dagar innan förlossningen för att se att hon låg som hon skulle. Behövde aldrig göra vändningsförsök. Hon fixerade sig aldrig men huvudet var först när det var dags. Gick ju över tiden 14 muntra dagar så hon hade ju tid att sno runt. Stämmer bra överens med hennes extremt röjiga personlighet idag så där kanske ni har något att se fram emot. 🙂

    Svara
  • Jag födde min son i höstas och han hade vänt sig och fixerat sig i v.29 (Sen hade han bråttom ut och kom redan i v.32+3 iofs 😅)

    Svara
  • Det här kanske är kommentaren du inte vill läsa. Men jag var precis som du, eller bebis var precis som Harry. Han snurrade också runt vid den här tiden. ALLA sa han kommer fixera sig, vänta du bara.

    Vi hade bokat en doula och jag såg framemot hur jag skulle kunna moffa i mig massa salt & blandat under förlossningen (hade sån sjuk craving efter salt och blandat de sista veckorna under graviditeten…).

    Men, vecka 36 kom och han hade fortfarande inte läst på hur man skulle göra. Han låg på tvären dessutom.

    Vändningsförsöket var ett faktum och eftersom jag tack och lov hade läst på i smyg så insåg jag att om inte vändningsförsöket ”lyckades” så skulle det bli kejsarsnitt eftersom tvärliggande bebisar inte kan komma ut själva. (Jag var dessutom spruträdd så jag hade sett framför mig att förlossningen skulle vara så nålfri som möjligt).

    Vändningsförsöket gjorde något så otroligt ont, gör tydligen ondare ifall bebis inte vill slå om. Och en tid för kejsarsnitt bokades in. Det hela kändes surrealistiskt när man fick ett datum nerskrivet som troligtvis skulle vara en av de mest betydelsefulla dagarna i mitt liv – dagen vi skulle bli föräldrar.

    Jag läste på och lyssnade på poddar om kejsarsnitt (var fortfarande sjukt rädd för epiduralen som nu skulle ske) och doulan avbokades. Dagarna gick och bebis vände sig fortfarande inte. Jag började helt klart ställa mig in på att jag skulle behöva opereras för att äntligen få träffa vår minst sagt envise son.

    4 dagar innan det inbokade kejsarsnittet gick vattnet likt en Hollywoodfilm och vi fick åka in direkt (fördelen med att de inte har fixerat sig, är att man får vara där från start). Lagom tills att vi kom in satte värkarna igång, tre på tio minuter.

    Efter ha får två doser med bricanyl (som ska hämma värkarna) så känner jag hur det bökas runt något otroligt i magen, tio rörelser och sen tre till kort därefter.

    På ultraljudet som görs innan man åker ner på operation upptäcktes det att han minsann hade vänt sig, i säte och fixerat sig(!).Bättre sent än aldrig tyckte väl han… eftersom allt vatten nästan var borta så blev det snabbt ner på operation.

    1 timme senare låg han på mitt bröst.

    Om jag tycker det är synd att jag inte fick föda vaginalt? Nej, faktiskt inte. För det viktigaste med en födsel för mig och säkert många andra, var att jag fick träffa min son💕

    Vad som än händer så är det bara att följa med!

    Svara
  • Hej! Har du kollat upp Spinning babies? Jag födde barn i september förra året och hade hjälp av det under förlossningen. Lillan tog nämligen lite tid på sig att komma ner i förlossningskanalen men låg förvisso åt rätt håll. Vet att barnmorskan Asabea Britton tipsat om denna metod (finns en sparad händelse på hennes Instagram) och att många bebisar vänt på sig i magen innan förlossning tack vare det. Och lycka till med förlossningen!!! 😃

    Svara
  • Dottern vände sig nedåt tidigt och tror hon fixerade sig vid v.31-32 om jag inte minns fel, dock så kändes det för mig fortfarande som att hon gjorde volter då 🙈

    Ungefär samtidigt började rörelserna blir mer obehagligt när det blir trångt och hon krängde genom hela magen för att röra sig. Kände också rejäla sparkar rakt i revbenen 🙈🙈

    Svara
  • Gjorde vändningsförsök igår som lyckades, är i vecka 37 (36+4). Det var inte alls så obehagligt som jag trodde/fått höra, läkare och barnmorska var så duktiga och försiktiga och jag fick även öva lite på andningen under själva vändningen. Det var lite jobbigt att min man inte fick komma med in (pga Corona restriktioner) men han kunde vara med på FaceTime.

    Svara
  • Hej Petra, min kille fixerade sig i v.32. Sen låg han och marinerade sig 8 dagar extra. Sen kom han i raketfart i söndags. Det häftigaste jag varit med om! Du ska inte vara orolig bara han ligger med huvudet nedåt så kommer det gå galant. Harry har tid på sig att göra sig redo för stora vida världen. Det har varit så jäkla roligt att följa din resa!!!

    Svara
  • Hade BF igår (så blev ingen våffeldagsbebis), men lilleman har inte fixerat sig än men han är ruckbar. Så känns ändå skönt! Dock är han fortfarande ganska vild så hoppas han inte hittar på något bus nu. Men tror det är för trångt nu, hehe.

    Svara
  • Min lilla pojke var också otroligt härjig därinne och sparkade, gjorde volter dygnet runt (vilket på ett sätt var skönt så
    man kände att han levde därinne😅) men det märks också nu när han är här (4 veckor gammal) att de sitter kvar. Inte en lugn stund, de fäktas med armar och ben!

    Hans huvud var ruckbart från v36 fram till slutet av v39, då hade det äntligen fixerat sig. Födde v41+2 (blev igångsatt).

    Så spännande att följa din graviditet när man själv varit där nyligen 😍

    Svara
  • Gjorde ett lyckat vändningsförsök i vecka 38. Var lite nervig innan för man läser mkt på internet (familjeliv….) om hemska upplevelser med vändning. Lite småobehagligt med hårt tryck på magen när de snurrade runt bebisen men helt ärligt en peace of cake och ingenting som jag skulle vara nervös för om jag skulle behöva göra det igen i framtiden. Lyckan när man inser att bebisen har huvudet nedåt efteråt😁 Allt kommer att gå bra vilket fall som helst! Kram

    Svara
  • Mitt andra barn (föddes igår 😊) vände sig först med huvud nedåt i v. 37 och fixerade sig inte förrän v.39. Så det är goda chanser! Oroade mig lite över samma sak men helt i onödan även om första brukar ovan grejer ske lite tidigare..

    Svara
  • Kanske värt att kolla barnmorskan @asabea som har massa bra stories om graviditet och förlossning. Övningarna ”spinning babies” kanske kan hjälpa?
    Hjälpte mig, kanske lite för bra med tanke på att min första förlossning gick i en rasande fart – hann inte in till förlossningen utan födde hemma på vardagsrumsgolvet hehe. Allt gick väldigt bra och baby mådde toppen som tur var 🙂
    Önskar er varmt lycka till!

    Svara
  • Min lilla Harry fick vi veta låg med rumpan ner i v.37. Blev så besviken och ledsen! Jag ville ju föda vaginalt och jag ville att han skulle komma typ igår.. vändningsförsöket var inte så farligt men han gick inte att rucka på så snittet bokades in! Det var helt fantastisk upplevelse för mig i alla fall så vill bara säga att om det blir snitt så kan det bli jättebra och fantastiskt också, även om förlossningen inte blir enligt plan(men när blir den det…?). Kommer bli så bra! Kram

    Svara
  • Min baby blev aldrig helt fixerad, när vi kom in till bb för förlossningen var han fortfarande ruckbar, men med huvudet nedåt så det gick fint.

    Svara
  • Min bebis fixerade sig aldrig men så länge bebisen ligger med huvudet nedåt så är ju det inget problem 🙂

    Svara
  • Kan tyvärr inte hjälpa annat än som ytterligare referens… min pojke låg neråt första gången de kollade och sjönk sedan gradvis djupare så inget jag behövde oroa mig för.
    En nära kompis hade ett lyckat vändningsförsök och det verkade som det var enkelt och smärtfritt. Blir det kejsarsnitt så känns det som att folk i min närhet har haft väldigt positiva erfarenheter… så det ordnar sig men jobbigt såklart med osäkerheten!

    Svara
  • Hej! En dag innan bokad vändning testade jag hemmaknepet och stod på alla fyra väääldigt länge tills jag kände att dottern rörde på sig, dagen efter på ultraljudet var hon vänd åt rätt håll:)
    Tips tips!

    Svara
  • Vår galning till unge vägra fixera sig.. efter inställt vändningsförsök fick vi göra akut kejsarsnitt då jag fick svår havandeskapsförgiftning.
    Inte vad jag ville men alla mår bra och i läget vi var i ville jag inget heller. Å herrgud vilken jäkla vård vi har. Födde i Göteborg men hälsa din mamma att hon & hennes kollegor är ju gudinnor!

    Svara
  • Med första barnet i v38 och andra barnet i v39+2 vilket var dagen innan han föddes 😅

    Svara