15:29 | september 26, 2019
Bröllop: Minglet efter vigseln!
Efter vigseln kutade vi upp sagolikt till den minst sagt kungliga balkongen som vette ut mot den pampiga trädgården där vigseln precis ägt rum. Det var dags att sula ut buketten till nästa arvtagerska till den blomstrande statyetten.
Peppen i en bild.
Om ni inte läst inlägget om: ”Att kasta brudbuketten” så måste ni läsa det, för bilderna är helt magiska. Alla damer hade vässat armbågarna och vikt upp klänningen.
Det var ju jävligt bra siktat av mig, haha eftersom Maggan och Jakob gifte sig inom ett år efter den fångsten.
Sedan var det dags att mingla loss innan det var dags för middagssittningen. Sveriges stiligaste par poserade snyggt framför linsen. Tänk att dessa två favoriter numera är stolta föräldrar till Sveriges nya fashionista Bonnie. Tänk hur mycket som kan hända på bara ett ynka år! Det är helt otroligt.
Hur fin var Sara i vår Adoore tärnklänning? Snacka om att den var gjuten efter henne.
Hej, världens bästa familj! Tycker om er väldigt mycket! Lollo, mamma, jag, Ludde och Millo.
Var väldigt glad för att vi tog våra bröllopsbilder innan vigseln för då hann vi mingla järnet med alla vänner och familj efter. Efter vigseln kom det äntligen lite moln, så folk slapp smälta bort i den 30 gradiga värmen.
En vecka innan bröllopet visade väderprognosen ösregn och 13 ynka grader. Satt och grät i soffan då vi planerat hela bröllopet utomhus. Men samma dag som vi satte oss på planet slog det om och blev högsommarvärme i dagarna fyra. Varje dag visade termometern över 30 graders strecket. Hallelujah, har nog aldrig haft sådan tur med vädret.
Fyra favoriter i en och samma bild. Malin och Niklas gifte ju sig på Marstrand i våras – klick och Stoffe och Ananda sa ja till varandra i Aten två veckor senare – klick.
Haha, en grej som var lite fail var bandet. Vi hade egentligen bokat ett annat band via vår eventfirma, men sedan dök en av killarna från ”orginalbandet” som vi bokat upp. De andra var två randoms som vi aldrig hört eller sett innan. Saxofonkillen skulle vara en ung fräsig kille som skulle hoppa upp på möbler och va lite cool. Men det gick ju bra ändå. Men hade jag gjort om det hade jag absolut inte bokat dem – framför allt inte för det priset. Borde hört av mig till dem efter och klagat, men orkade inte.
Finns det något stiligare än killar i smoking? Tycker det är så tjusigt!
Hej sötnöt!
Kunde frakta runt ett helt fotbollslag på mitt släpp.
Freddie, Mathilda och Daniel. Tänk vad livet vore betydligt tråkigare utan er tre.
Jag och min solstråle Linn. Älskar att Limpan är en så optippad person, mycket mer grabbigare än man tror och sjukt business.
Varenda liten detalj på Chateau Talaud är helt sagolik.
Sedan var det dags att sätta sig till bords och våra eminenta toastmasters tog ton. Linn och Carro hade verkligen lagt ner sin själ i vårt toastmasteri och det var verkligen märkbart hur många kvällar de spenderat övandes, snacka om blod, svett och tårar. Världens bästa toastmasters.
<3
Alla traskade ner mot tältet.
Det där med blomsterarrangemangen är en annan grej som gick helt åt skogen, haha. Hade skickat massa inspirationsbilder till floristen och när allt anlände fanns det inga likheter. Carro fick improvisera och göra om hela min brudbukett som såg ut som en ful julbukett som man köper på ICA för 159 kr. Det gjorde inte mig så mycket, huvudsaken var att solen sken och att alla verkade ha för jävla kul. Ska visa massa roliga mobilbilder i ett inlägg.
Sedan sprang jag upp för att byta om till nästa stass, som var lite svalare.
Varför göra en entré när man kan göra hundra? Haha!
Musiken dundrade från tältet och alla stod och viftade med sina servetter som de var ett sjunkade fartyg med rop på hjälp. Var så pirrig och taggad när vi gick där över gräset.
Foto: Magiska underbara Johanna Rosenlew.
13:33 | september 22, 2019
1 year as married.
Min planerade bröllopsvecka gick ju rätt åt skogen. Istället har jag drunknat i jobb, tog mig lite vatten över huvudet i vanlig ordning. Men vet ni vad då får det bli bröllopsvecka dessa kommande sju dagar istället. Satan i gatan vad mycket bilder vi har tack vare världens bästa bröllopsfotograf Johanna Rosenlew, hade velat sitta på hennes axel genom alla magiska ögonblick hon får vara med om och bevara genom sin lins.
Just det här ögonblicket var det mest nervösa av alla stunder genom hela bröllopet. Vi bestämde oss nämligen för att ta bröllopsbilderna innan själva vigseln för att kunna spendera maximal tid med våra gäster.
Vet inte varför men jag blev så nervös, precis så som det känns i magen när man ska ringa på hos någon man är kär i för första gången. Man kanske har varit på några dejter – och insett att man är hopplöst förälskad. Sedan ska man hem dit på middag och precis när man står där utanför dörren till den man är upp över öronen kär i och ska ringa på dörren så är det som att någon släpper ut en fjärilsfarm i kistan. Så kändes det.
Markus stod med ryggen vänd mot mig när jag kom gåendes längst grusväggen i allén.
Undra om Markus var lika nervös och fnittrig. Det är ju en sådan konstig situation, haha.
Hej och hå, man kämpade på i 30 grader, spanx, poloklänning och klackar.
Nuuuuu kommer jag!
Minnen av att döma tyckte han nog att jag var ganska fräsig dagen till ära.
Blir alldeles varm i hela kroppen när jag ser de här bilderna. Man blir ju typ nykär när man sitter och kollar på dessa.
Foto: Johanna Rosenlew.
Om ni vill kika på fler inlägg från bröllopet så kan ni spana in:
VÅR VIGSEL – Se alla bilder från vigseln här.
BRÖLLOPSVIDEON – FRÅN BÄSTA: OLIVIA & FELICIA
VIDEON FRÅN DAGEN FÖRE OCH DAGSFESTEN.
Min bröllopsklänning – den bohemiska. Från skiss till färdig bröllopsklänning.
Min bröllopsklänning – den i spets.
Pre Wedding Coctails – Kvällen innan vigseln.
12:40 | januari 19, 2019
Mina val inför Elle-galan 2019
NU ÄR JAG TILLBAKA ÄNTLIGEN! Den här veckan har varit så intensiv att jag knappt hunnit med bloggen. Jag har saknat er. Det var som Elsa Billgren sa, i sitt tack-tal igår – ens bloggläsare är som ens andra lilla familj. Så är det verkligen. Nej, nu ska vi ta igen för försvunnen tid vi kollar hur det såg ut igår inför galan.
I vanlig ordning så valde jag klänning i sista sekund till Ellegalan. Varje år är det samma sak, man vet att galan är i början på januari och tänker att nästa år då ska jag banne mig styra upp en utstyrsel i tid, men sedan blir det aldrig så. Precis som när jag ska införskaffa julklappar, det blir alltid i sista minuten. Innan vi kikar på bilder från själva galan så tänker jag att vi kan spana på de magiska stassarna som jag lånat.
Alltså wow – den här klänningen från Seezona blev det inte den här gången. Men nästa gala åker den på! Seezona är en relativt nystartad webshop med ett unikt sortiment med massa roliga utländska designers som jag aldrig hört talas om tidigare.
Puck var mitt smakråd. Det var inte superenkelt att prova klänningar med Puck, hon ville nämligen åka runt på alla släp eller lägga sig och vila på tyllet.
Det var inte bara jag som var velig. Fingal tänkte färga håret rosa, men min brorsa Ludde hade redan gjort den tabben och gav ett varnande finger för hur kalaset kunde sluta.
Den här blåsan från Seezona är en riktig tia. Hade ett JLO-moment där framför spegeln, dessvärre fattades det inte en, utan typ 20 cm i ryggen.
Man fick verkligen en vavawoom body i stassen men hjälp av volangerna.
Den här satt inte helt hundra men färgen är ju magisk från Ida Lanto. Ida hade på sig den förra året på Elle-galan.
Tillslut så bestämde jag mig för att damma av min andra bröllopsklänning. Ni minns ju att jag först hade den rätt klädda i spets – och sedan bytte om till middagen till denna. Kände liksom inte att den fick det strålkastarljuset den förtjänade – och när tusan ska jag kunna bära den här klänningen igen? Aldrig! Den förtjänade en till fest – minst! Vill att den ska leva vidare för evigt!
Den är så vacker så jag smäller av. Önskar att jag kunde glasa in den och ha den som ett konstverk hemma.
Trodde faktiskt inte att jag skulle få igen den, eftersom jag hade tränat som en galning inför bröllopet, haha. Men som ett under gick den igen, även om den var aningen tightare än 21 september. Jag och några tjejkompisar har sagt att om fem år ska vi ha en dekadent middag där alla som gift sig får återanvända sin stass eller va fan alla som vill komma, gift eller ej får joina i valfri bröllopsklänning.
Jag har gjort en vlogg om Elle-galan så förhoppningsvis får ni den i början på veckan <3
Nu ska jag göra mig iordning och hitta på något kul med Markus och Puck! Vi har inga planer idag så vi får se vad vi tar oss för är sugen på en liten utflykt.
05:30 | oktober 23, 2018
Min Bröllopsklänning – den bohemiska.
Det kändes ju overkligt lyxigt att få ha två makalösa klänningar på sin bröllopsdag designade av min vän Ida Lanto. Vi hann bara ta dessa bilder i all hast springandes ner till middagen där ett gäng taggade vänner och familj ivrigt satt och vevade med servetterna, men några fina ögonblick hann Johanna ändå föreviga framför kameran. Lite ledsen över att jag sprang ner till vinrankorna så hela klänningen veckade sig på bilderna. Den satt verkligen som ett andra skinn, men måste ha korvat sig under löpturen, haha. Kanske blir bjuden på en bal på slottet någon gång i framtiden och får möjligheten att bära den igen.
Den första klänningen var mer tidlös, klädd i spets, medan denna var mer vintage bohemisk. Just denna ringningen med bara axlar, är min favoritringning, så det kändes självklart att Ida skulle designa en stass i off shoulder. Tyget från Siden Carlson fick mig på fall vid första anblicken, när Ida höll upp det skimrande hantverket, skrek jag bara: ”JA, JA!” utan att blinka.
Missade ni första bröllopsklänningen? Då hittar ni inlägget om den här – klick!
Första skissen.
Redan vid första fittingen, visste jag att den här stassen skulle sitta perfekt. Hade nämligen ett JLO-moment. Man kanske får ett sådant tillfälle i sitt liv, när man känner sig som en livslevande Jennifer Lopez. Trots att jag stod osminkad med flottigt hår sent på kvällen med orakade ben och antagligen smutsiga fötter och nerbitna naglar – alltså fräschhet faktor 1 av 10 så kände jag mig som en hollywood knockout så fort tyget omslöt min kropp.
Jag har skrivit det förut, men Ida är verkligen en mästare på att lyfta och förstärka ens former och figur.
Kan vi prata lite om de makalösa ärmarna?
Åh, vill bara spola tillbaka tiden till precis det här ögonblicket när vi möter blickarna till alla vi älskar som står samlade runt sina bord taggade till tänderna.
Låter så töntigt men det pirrar i hela kroppen när jag ser de här bilderna. Min Lorpan <3 Trodde inte att det skulle vara så stort att gifta sig som det faktiskt var, men wow vilken grej.
Hoppas resten av alla bilder från själva bröllopet trillar in den här veckan så vi kan få drömma oss tillbaka. Känns surrealistiskt att de bara var en månad sedan.
FOTO: Jag är så glad att vi bokade magiska Johanna Rosenlew. Ringde henne direkt efter jag sett hennes bröllopsbilder som hon tog på Babba och Carls bröllop.
16:47 | september 26, 2018
Min bröllopsklänning – Den första i spets.
Mina bröllopsklänningar som Ida Lanto skapat. Wow, vart ska jag börja. Eftersom jag hade lyxen att få bära två så bestämde vi oss för att göra den första väldigt klassisk, tidlös, figursydd i en ståtlig spets, som nästan kändes vintage. Ett pampigt milslångt släp med ett skimrande undertyg som gjorde att hela stassen blänkte till i solen. Jag har aldrig känt mig så vacker som gjorde den dagen. Den satt som ett andra skinn – och Ida har verkligen lagt ner sin själ i klänningarna. Det finns ingen som är så bra på att förstärka ens former och få en att känns sig kvinnlig som Ida.
Jag kände mig verkligen som ett vandrande timglass i ett spetsfodral. Nästan som en kunglighet, hur tusan de nu känner sig.
Så tråkigt att man bara får bära klänningarna en gång i sitt liv. Så på bröllopet spikade vi en fest om fem år där man återigen får dra på sig blåsan och så kör vi en hemmamiddag iförda stasserna, om man nu kommer i sin blåsa då vill säga, haha. Den var jävligt tight.
Vi åkte tillsammans med Sara och köpte tyg på Siden Karlsson. Vet inte hur många gånger jag svängt förbi Idas ateljé senaste tiden. Eftersom vi även är vänner har vi avverkat en hel del skvaller, killar, tinderdejter och fittingar in på småtimmarna, haha. Ida delar nämligen kontor med Sara Biderman.
Det här var bilden hon visade då för en livstid sedan.
Minns ni hur allt började? Jag stylade Gina Dirawi till Melodifestivalen och så gjorde Ida några av klänningarna. Under en sen kväll i ateljén mitt i all trötthet skriker hon till och säger att hon hittat min bröllopsklänning. Då var jag fortfarande SUPERSINGEL – och undrade vad tusan hon pratade om i nattmössan. Sedan sprang hon fram med en bild på mobilen.
Samma kväll som vi förlovade oss, en livstid senare, skickade jag ett sms och sa att det var dags att börja skapa underverk. Och på den vägen är det.
Först sydde Ida ett ”skal” innan hon monterade spetsen och la till meshen undertill.
Spetsen var helt förtrollande. Kolla armslutet.
Kände mig verkligen så otroligt fin. Ståtlig liksom. Man vill liksom sträcka på ryggen lite extra i klänningen, det är sådant hantverk.
Nästa gång jag var där hade hela släpet fått spets. Vi provade med slöjan till.
Det här var mitt i natten två dagar innan vi skulle lyfta. Vi ville göra fittingen precis innan avfärd. Börjar typ gråta för att klänningen är så bländade vacker. Vill rama in den eller köpa en större lägenhet så den kan få ett eget rum.